vietnamesiskagrammatik

I vietnamesiska kallas detta koncept Chữ Quốc Ngữ. Det handlar om ett latinskt alfabet med 29 bokstäver och 6 toner markerade med diakritiska tecken. Vokalerna är a, ă, â, e, ê, i, o, ô, ơ, u, ư och y. En särskild konsonant är đ.

I vietnamesiska kallas detta koncept Thanh Điệu. Sex toner: ngang (jämn), huyền (fallande), sắc (stigande), hỏi (dippande-stigande), ngã (stigande med glottalisering), nặng (låg med glottalisering). Tonen ändrar betydelsen.

I vietnamesiska kallas detta koncept Đại Từ Nhân Xưng. Pronomen väljs efter ålder, relation och formalitet. Vanliga former är tôi (jag, neutral), bạn (du, vän), anh/chị/em (utifrån relativ ålder) och ông/bà (äldre personer).

Là = 'to be' for identity/definition: Tôi là giáo viên. Not used with adjectives (adjectives are stative verbs). No conjugation.

I vietnamesiska kallas detta koncept Động Từ Có. Có = 'to have' or 'there is/are'. Existential: Có người đến (someone came). Possession: Tôi có xe (I have a car). Also 'yes' answer.

I vietnamesiska kallas detta koncept Cấu Trúc Động Từ. Verb böjs inte. Tempus uttrycks med tidsord eller markörer som đang (pågående), đã (dåtid) och sẽ (framtid). Ordföljden är subjekt + verb + objekt.

I vietnamesiska kallas detta koncept Tính Từ. Det handlar om adjektiv som fungerar som verb: đẹp = ”är vacker”, tốt = ”är bra”. De följer också substantiv i nominalfraser, som xe đẹp (vacker bil).

I vietnamesiska kallas detta koncept Phủ Định. Nekande med không före verb/adjektiv. không phải för 'är inte' med substantiv. chưa = 'inte ännu'. Även: chẳng, đừng (negativ imperativ).

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Hỏi. Det handlar om ja/nej-frågor med không/chưa i slutet eller mönstret có...không. Frågeord är till exempel gì (vad), ai (vem), đâu (var), khi nào (när), sao/tại sao (varför) och thế nào (hur).

I vietnamesiska kallas detta koncept Loại Từ. Det handlar om klassifikatorer som används med substantiv: cái (allmänna föremål), con (djur), người (människor), cuốn/quyển (böcker) och chiếc (fordon). Grundmönstret är tal + klassifikator + substantiv.

I vietnamesiska kallas detta koncept Số Đếm và Thời Gian. Tal 0–100: một, hai, ba, bốn, năm, sáu, bảy, tám, chín, mười. Att ange tid: mấy giờ (vilken tid). Valuta: đồng.

I vietnamesiska kallas detta koncept Giới Từ. Lägesprepositioner: ở (vid/i), trên (på), trong (i/inuti), dưới (under), cạnh (bredvid), trước (framför), sau (bakom).

I vietnamesiska kallas detta koncept Từ Chỉ Định. Demonstrativa ord: này (den här), đó/kia (den där), đây (här), đấy/đó (där). De följer substantivet: cái bàn này (det här bordet), người đó (den där personen).

I vietnamesiska kallas detta koncept Xưng Hô. Det handlar om att använda släktskapsord som pronomen: anh (äldre bror/du), chị (äldre syster/du), em (yngre syskon/du), cô (tant/du-kvinna), chú (farbror/du-man).

I vietnamesiska kallas detta koncept Động Từ Phổ Biến. Det handlar om viktiga vardagsverb: đi (gå), đến (komma/anlända), ăn (äta), uống (dricka), ngủ (sova), làm (göra), nói (tala), viết (skriva), đọc (läsa).

I vietnamesiska kallas detta koncept Từ Chỉ Thời Gian. Vanliga tidsuttryck är till exempel hôm nay (i dag), hôm qua (i går), ngày mai (i morgon), bây giờ (nu) och sáng/trưa/chiều/tối (morgon/middag/eftermiddag/kväll).

I vietnamesiska kallas detta koncept Sở Hữu. Det handlar om hur ägande uttrycks med của, till exempel sách của tôi (min bok); ibland utelämnas của i kontext, och ägaren står då efter substantivet.

I vietnamesiska kallas detta koncept Liên Từ Cơ Bản. Enkla konjunktioner: và (och), hoặc/hay (eller), nhưng (men), vì (eftersom), nên (så/därför), rồi (sedan/och sedan).

I vietnamesiska kallas detta koncept Phó Từ Cơ Bản. Vanliga adverb: rất (mycket), quá (för mycket), lắm (mycket i slutet av satsen), cũng (också), đều (alla/båda), chỉ (bara), còn (fortfarande).

I vietnamesiska kallas detta koncept Biểu Cảm Cơ Bản. Det omfattar viktiga vardagsuttryck som xin chào (hej), tạm biệt (hej då), xin lỗi (förlåt), không sao (det är okej), vâng/dạ (ja, artigt) och partikeln ơi när man tilltalar någon.

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Mệnh Lệnh. Här ingår enkla imperativ och artiga förfrågningar som đi (gå), lại đây (kom hit) och ngồi (sitt). Tonen kan mjukas upp med hãy, xin eller slutpartiklar som nhé/đi.

I vietnamesiska kallas detta koncept Phụ Âm Đặc Biệt. Det handlar om vietnamesiska konsonantkombinationer och digrafer: ng/ngh (velar nasal), nh (palatal nasal), skillnaden mellan tr/ch samt gi och qu. Även regionala uttalsskillnader mellan nord och syd tas upp.

I vietnamesiska kallas detta koncept Nguyên Âm. Det handlar om 12 vokalfonem med skillnad mellan kort och lång vokal: a/ă, ơ/â, o/ô. Diftonger och triftonger som ai, ao, ươi och uây är också viktiga, liksom vokalkombinationer i stavningen.

I vietnamesiska kallas detta koncept Từ Chỉ Nơi Chốn. Viktigt platsordförråd: nhà (hem), trường (skola), chợ (marknad), bệnh viện (sjukhus), nhà hàng (restaurang). Orden används ofta med ở, đi och đến.

I vietnamesiska kallas detta koncept Màu Sắc và Hình Dạng. Grundläggande färger: đỏ (röd), xanh lá (grön), xanh dương (blå), vàng (gul), trắng (vit), đen (svart). Färger placeras efter substantiv: áo đỏ (röd skjorta).

I vietnamesiska kallas detta koncept Gia Đình. Familjeord fungerar också som sociala pronomen: bố/ba (far), mẹ/má (mor), anh (äldre bror), chị (äldre syster), em (yngre syskon), con (barn).

I vietnamesiska kallas detta koncept Thích, Muốn, Cần. Det används för att uttrycka preferenser och behov: thích (gilla), muốn (vilja), cần (behöva) och ghét (hata), följt direkt av verb eller substantiv utan infinitivmarkör.

I vietnamesiska kallas detta koncept Biết và Hiểu. Kunskapsverb: biết (veta ett faktum/kunna en färdighet), hiểu (förstå), quen (känna en person/vara bekant). Biết + verb = veta hur man gör något.

I vietnamesiska kallas detta koncept Từ Được. Multifunctional word được: ability (nói được = can speak), permission (được phép), result (mua được = managed to buy), and as a positive passive marker.

I vietnamesiska kallas detta koncept Ngày Tháng. Veckodagar: thứ hai (måndag) till chủ nhật (söndag). Månader: tháng một till tháng mười hai. Datumformatet är dag/månad/år.

I vietnamesiska kallas detta koncept Thì và Thể. Dåtid: đã (avslutat). Pågående aspekt: đang. Framtid: sẽ. Perfekt: đã ... rồi. Erfarenhet: từng. Vana: hay, thường.

I vietnamesiska kallas detta koncept Động Từ Nối Tiếp. Det beskriver serieverb där flera verb står i följd, som đi ăn (gå och äta), đến ngồi (komma och sätta sig) och đi ra (gå ut), ett mycket vanligt mönster i vietnamesiska.

I vietnamesiska kallas detta koncept Động Từ Tình Thái. Modala verb: được (kan/får), phải (måste), nên (bör), có thể (kan/kanske), muốn (vill), cần (behöver).

I vietnamesiska kallas detta koncept So Sánh. Komparativ: A + adjektiv + hơn + B. Superlativ: adjektiv + nhất. Likhet: A + adjektiv + bằng/như + B.

I vietnamesiska kallas detta koncept Loại Từ Nâng Cao. Här används fler klassifikatorer, till exempel tờ (för platta papperssaker), miếng (bitar), đôi (par), bộ (uppsättningar), nơi/chỗ (platser) och lần (gånger/tillfällen).

I vietnamesiska kallas detta koncept Giới Từ Nâng Cao. Komplexa prepositioner och prepositionsfraser: từ...đến (från...till), giữa (mellan), xung quanh (runt), đối với (angående/för), theo (enligt).

I vietnamesiska kallas detta koncept Từ Chỉ Số Lượng. Mängdord: nhiều (många/mycket), ít (få/lite), mỗi (varje), tất cả (alla/allt), một số (några), vài (ett par), đủ (tillräckligt).

I vietnamesiska kallas detta koncept Từ Nối Thời Gian. Vanliga tidskonnektorer är khi (när), trước khi (innan), sau khi (efter), trong khi (medan), ngay khi (så snart som) och từ khi (sedan).

I vietnamesiska kallas detta koncept Phản Thân và Tương Hỗ. Reflexivt: tự (självhandling), tự mình (på egen hand). Reciprokt: nhau (varandra), lẫn nhau (varandra/ömsesidigt). Även với nhau (tillsammans).

I vietnamesiska kallas detta koncept Bổ Ngữ Kết Quả. Här kombineras verb med resultatkomplement, som ăn hết (äta upp), nghe hiểu (höra och förstå), nhìn thấy (få syn på) och tìm được (lyckas hitta).

I vietnamesiska kallas detta koncept Mệnh Đề Quan Hệ. Relativa satser med mà (som/vilken/vilket) eller utan markör: người đến (personen som kom), sách (mà) tôi đọc (boken som jag läste).

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Điều Kiện. Det handlar om konditionala konstruktioner med nếu (om) och giả sử (anta att). Både verkliga och overkliga villkor förekommer. Resultatsatsen markeras ofta med thì.

I vietnamesiska kallas detta koncept Bị Động. Det handlar om passiv med bị (för negativa händelser) eller được (positivt/neutral). Exempel: bị đánh (blev slagen), được chọn (blev vald).

I vietnamesiska kallas detta koncept Cấu Trúc Cho. Kausativ och permissiv användning med cho: làm cho (få/orsaka), bảo cho (säga åt), xin cho (be om). Även tillåtelse: cho...được.

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Cảm Thán. Betoningsmönster: quá (så/för), thật (verkligen), biết bao (hur mycket), mới ... làm sao (så ...!). Utropsstrukturer används för att uttrycka känslor.

Purpose clauses with để (in order to/so that): Tôi học để thi (I study to take the exam). Also used for requesting: Để tôi giúp (Let me help).

I vietnamesiska kallas detta koncept Vị Trí Trạng Từ. Det handlar om placeringsregler för olika typer av adverb: tid (början/slut), sätt (efter verb), frekvens (före verb) och grad (före adjektiv).

I vietnamesiska kallas detta koncept Bị Động Nâng Cao. Det handlar om utvidgade passivkonstruktioner med agent: bị/được + agent + verb, och om att skilja mellan bị (negativ effekt) och được (positiv effekt), inklusive dubbla passivmönster.

I vietnamesiska kallas detta koncept Cấu Trúc Kết Quả. Det används för att uttrycka resultat: nên/cho nên (så/därför), vì vậy (därför), do đó (följaktligen), kết quả là (som resultat). Det handlar om orsak–verkan-strukturer.

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Tường Thuật. Sekvensering av händelser: đầu tiên (först), sau đó (sedan), cuối cùng (till sist), tiếp theo (därefter). Kombination av tidsmarkörer för flyt i berättelser.

I vietnamesiska kallas detta koncept Động Từ Hướng. Det handlar om riktningskomplement: ra (ut), vào (in), lên (upp), xuống (ned), đi (bort) och lại (tillbaka/mot). De kombineras med huvudverb för att uttrycka riktning.

I vietnamesiska kallas detta koncept Mệnh Đề Nhượng Bộ Với Mà. Det gäller koncessiv användning av mà i uttryck som mặc dù...mà (även om...så), thế mà (och ändå) och vậy mà (trots det), för att markera kontrast och oväntade resultat.

I vietnamesiska kallas detta koncept Cấu Trúc Định Nghĩa. Strukturer för att definiera: X là gì (vad är X), nghĩa là (betyder), tức là (det vill säga), gọi là (kallas). De används i akademiska och förklarande sammanhang.

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Ước. För att uttrycka önskningar används till exempel ước gì (jag önskar att), giá mà (om ändå), mong (hoppas) och hy vọng (hoppas, mer formellt). Formen används både för realistiska och orealistiska önskningar.

I vietnamesiska kallas detta koncept Liên Từ. Sambandsord: nhưng (men), và (och), hoặc (eller), vì/bởi vì (eftersom), do đó (därför), tuy nhiên (dock).

I vietnamesiska kallas detta koncept Lời Nói Gián Tiếp. Det handlar om återgivet tal med rằng/là (att), som i nói rằng (sa att) och hỏi xem (frågade om). Ingen tempusförskjutning behövs.

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Điều Kiện Nâng Cao. Komplexa villkor: nếu không (annars), miễn là (så länge som), trừ khi (om inte), dù/cho dù (även om). Här ingår också blandade villkorsmönster.

I vietnamesiska kallas detta koncept Cấu Trúc Tương Liên. Det omfattar parade strukturer som càng...càng (ju...desto), vừa...vừa (både...och), không những...mà còn (inte bara...utan också) och hoặc...hoặc (antingen...eller).

I vietnamesiska kallas detta koncept Từ Hán Việt. Ord med kinesiskt ursprung som utgör omkring 60 % av det formella ordförrådet: quốc gia (nation), giáo dục (utbildning), kinh tế (ekonomi). De används i akademiska, officiella och litterära sammanhang.

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Phức. Det omfattar flersatsiga meningar med underordning, till exempel vì...nên (eftersom...så), nếu...thì (om...så), tuy...nhưng (även om...så) och chẳng những...mà (inte bara...utan också).

I vietnamesiska kallas detta koncept Cấu Trúc Sai Khiến Nâng Cao. Det täcker utvidgade kausativa uttryck som khiến (orsaka/få att), bắt (tvinga), yêu cầu (begära), đề nghị (föreslå) och ra lệnh (befalla), ofta med tydliga skillnader i formalitet.

I vietnamesiska kallas detta koncept Tiểu Từ Cuối Câu. Partiklar på mellannivå: thôi (bara/endast/sluta), chứ (bekräftelse/betoning), mà (mjuk insistering), cơ (betoning i nordlig dialekt), hả (förvånad fråga).

Academic/written connectors: thứ nhất (firstly), ngoài ra (besides), tóm lại (in summary), mặt khác (on the other hand), nói cách khác (in other words).

I vietnamesiska kallas detta koncept Lời Nói Gián Tiếp Nâng Cao. Det handlar om komplext indirekt tal: indirekta frågor, inbäddade uppmaningar och återgivning med olika talverb (thừa nhận, phủ nhận, khẳng định, gợi ý).

I vietnamesiska kallas detta koncept Ngôn Ngữ Trang Trọng. Formella register, officiella dokument, akademiskt skrivande, sino-vietnamesiskt ordförråd och affärskorrespondens.

I vietnamesiska kallas detta koncept Tiểu Từ Tình Thái. Satsfinala partiklar: à (mjuk frågepartikel), nhé (förslag), nhỉ (söker medhåll), đi (uppmaning), đấy/đó (emfas).

I vietnamesiska kallas detta koncept Văn Phong Hành Chính. Det avser officiellt och byråkratiskt språk med juridiska termer, myndighetsdokument och formella meddelanden, ofta med många sino-vietnamesiska sammansättningar.

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Bị Động Trang Trọng. Det handlar om formella passivkonstruktioner utan bị/được i skriven vietnamesiska och om opersonliga strukturer som người ta (man/människor) och có thể thấy (det kan ses).

I vietnamesiska kallas detta koncept Khác Biệt Bắc Nam. Det handlar om viktiga skillnader mellan nordliga (Hanoi) och sydliga (Saigon) dialekter när det gäller uttal, ordförråd och partiklar. Att förstå båda standarderna är viktigt.

I vietnamesiska kallas detta koncept Tiếng Việt Văn Học. Det handlar om ett litterärt register med poetiska strukturer, klassiska vietnamesiska element, litterär sino-vietnamesiska, retoriska grepp och parallellism i prosa.

I vietnamesiska kallas detta koncept Cấu Trúc Nhấn Mạnh. Det handlar om topic-comment-struktur med framförställda led för betoning samt utbrytningskonstruktioner med chính là och topicmarkören thì.

Journalistic Vietnamese: headline patterns, reported speech in news, formal attributions, passive constructions common in media.

I vietnamesiska kallas detta koncept Câu Đặc Biệt. Det handlar om vietnamesikspecifika mönster som dubbla subjektkonstruktioner, seriella topikstrukturer, ba cái + substantiv (nedsättande klassifikator) och ellipsmönster.

I vietnamesiska kallas detta koncept Tiếng Lóng. Informellt språk: slang, regionala variationer (nord/syd), ungdomsspråk, internetspråk och låneord.

I vietnamesiska kallas detta koncept Thành Ngữ và Tục Ngữ. Vietnamesiska ordspråk och idiom: nhất cử lưỡng tiện, nước đến chân mới nhảy, ăn cháo đá bát.

I vietnamesiska kallas detta koncept Từ Cổ. Det handlar om klassiskt vietnamesiskt ordförråd: äldre sino-vietnamesiska läsningar, litterära arkaismer och ord som bevarats i ordspråk och poesi men är sällsynta i modernt tal.

I vietnamesiska kallas detta koncept Ngôn Ngữ Mạng. Vietnamesiskt internetspråk: förkortade former, mönster för emoji-användning, memspråk, vietnamiserade engelska termer och konventioner i sociala medier.

I vietnamesiska kallas detta koncept Phong Cách Học Thuật. Det beskriver akademisk skrivstil med tesstruktur, abstrakt språk, försiktiga formuleringar, källhänvisning och formella argumentationsmönster.

I vietnamesiska kallas detta koncept Ngôn Ngữ Vùng Miền. Centralvietnamesiska dialekter (Huế/Quảng), influenser från etniska minoriteter samt regionala uttryck och ord som inte täcks av den vanliga nord/syd-indelningen.

I vietnamesiska kallas detta koncept Biện Pháp Tu Từ. Här ingår retoriska stilfigurer som so sánh (liknelse), ẩn dụ (metafor), nhân hóa (personifikation), điệp ngữ (upprepning) och phép đối (antites).