Färger och utseende på tagalog
Mga Kulay at Pisikal na Paglalarawan
Den här artikeln ingår i grammatikträdet för filippinska på Settemila Lingue.
I korthet
På tagalog heter röd pula, blå asul och gul dilaw. När ett beskrivande ord står tillsammans med ett sakord behövs ofta en länk: pulang bulaklak betyder ”röd blomma”, medan itim na pusa betyder ”svart katt”. I en hel mening behövs normalt inget särskilt ord för ”är”: Asul ang langit betyder ”Himlen är blå”.
Översikt
Färger, storlek och utseende hör till det första du behöver när du ska välja en skjorta, beskriva en väska eller känna igen någon. På A1-nivå räcker det långt att kunna några vanliga adjektiv, alltså ord som beskriver hur någon eller något är. Den här artikeln bygger vidare på grundläggande adjektiv med ma- och visar hur du använder dem tillsammans med färgord.
För en svensktalande är orden oftast lättare än meningsbyggnaden. På svenska säger vi ”en röd blomma” och ”blomman är röd”. På tagalog är motsvarande mönster pulang bulaklak och Pula ang bulaklak. Det första är en beskrivning, det andra en hel mening. Skillnaden ligger inte i något ord för ”är”, utan i hur orden kopplas ihop.
En annan skillnad är att tagalog inte har svenskans böjning mellan exempelvis ”röd”, ”rött” och ”röda”. Du behöver däremot lära dig länkarna -ng, -g och na. De binder samman ord men betyder inte ”en”, ”ett” eller ”är”. Börja med att skilja en beskrivande ordgrupp från ett påstående; nyanserna kan du lägga till efter hand.
Så fungerar det
De vanligaste färgerna
Lär dig först färgorden som hela ord. Alla adjektiv börjar inte med ma-, och du ska inte lägga till det framför varje färg.
| Tagalog | Svenska |
|---|---|
| pula | röd |
| asul | blå |
| dilaw | gul |
| berde | grön |
| puti | vit |
| itim | svart |
Färgen behåller sin grundbetydelse när den kopplas till ett substantiv, alltså ett ord för exempelvis en person, ett djur eller en sak. Berde betyder ”grön”; berdeng bag betyder ”grön väska”. Ordet bag är ett etablerat lånord som används i tagalog.
Jämför med svenskan: en grön väska, ett grönt hus, gröna väskor. På tagalog ändras färgordet inte efter svenskans en- och ett-ord. Länken bestäms i stället av slutet på ordet som står före den.
Länken mellan beskrivning och sakord
När ett adjektiv står före ett substantiv används följande grundmönster:
| Tagalog | Regel | Svenska |
|---|---|---|
| pula → pulang bulaklak | Efter vokal läggs -ng till. | röd blomma |
| berde → berdeng damit | Samma regel efter slutvokalen i berde. | grönt plagg |
| itim → itim na pusa | Efter annan konsonant än n används det fristående na. | svart katt |
| asul → asul na bag | Efter l används också na. | blå väska |
| kayumanggi → kayumangging sapatos | Efter vokal läggs -ng till. | bruna skor |
Kayumanggi betyder ”brun” och är ett användbart tillägg när du kan de sex grundfärgerna.
Den tredje länkningsregeln gäller ord som slutar på n: lägg till -g direkt efter n. Exempelvis blir luntian, ett annat ord för grön, luntiang dahon, ”grönt blad”. Du kan börja med det vanliga berde; exemplet med luntian visar bara hur n-regeln fungerar.
Länken är inte en svensk adjektivändelse. I pulang bulaklak har pula inte blivit en särskild form för ett en-ord. Det är slutvokalen som gör att länken blir -ng. Därför får du också puting damit, ”vitt plagg”, och dilaw na damit, ”gult plagg”.
Ord för längd, storlek och kroppsbyggnad
Många vanliga beskrivande ord börjar med ma-, ett prefix, alltså en orddel som står först i ordet. Lär dig ändå hela ordet tillsammans med betydelsen. Det är inte en regel som gör att valfritt ord kan få ma- och bli ett passande adjektiv.
| Tagalog | Svenska | Att tänka på |
|---|---|---|
| matangkad | lång, om kroppslängd | Används framför allt om personer. |
| mababa | låg | Passar exempelvis om ett bord eller en höjd. |
| maliit | liten | Handlar om storlek, inte bara kroppslängd. |
| malaki | stor | Motsats till maliit. |
| mataba | tjock, om kroppsbyggnad | Kan uppfattas som en känslig beskrivning. |
| payat | smal, mager | Betydelsen beror delvis på sammanhanget. |
| mahaba | lång, om längd eller utsträckning | Används exempelvis om hår eller en väg. |
| maikli | kort, om längd eller utsträckning | Används exempelvis om hår. |
Svenskans ”lång” motsvarar alltså inte alltid samma tagalogord. Matangkad si Juan betyder ”Juan är lång”, medan Mahaba ang buhok ni Juan betyder ”Juans hår är långt”. Här betyder buhok ”hår” och ni Juan ”Juans”.
Var särskilt uppmärksam på ”kort”. För en person med kort kroppslängd förekommer pandak, men det kan låta nedvärderande. Mababa betyder i grunden ”låg” och är inte det självklara fristående ordvalet för ”kortväxt”. Det används bland annat i uttrycket mababa ang tangkad, ungefär ”kort till växten”. Beskriv gärna föremåls höjd med mababa när du övar, och välj personbeskrivningar med större omsorg.
Hela meningar utan ”är”
En vanlig enkel beskrivande mening börjar med adjektivet. Därefter kommer det som beskrivs:
- Asul ang langit. — Himlen är blå.
- Mababa ang mesa. — Bordet är lågt.
- Matangkad si Juan. — Juan är lång.
Ang markerar här det som meningen beskriver. Si har en motsvarande funktion framför ett personnamn. De är markörer, småord som visar vilken roll ett ord har i meningen. Översätt inte ang mekaniskt med ”den” eller si med ”är”; svenskans bestämdhet och tagalogs markörer fungerar inte likadant.
Du kan också beskriva dig själv eller den du talar med:
- Matangkad ako. — Jag är lång.
- Payat siya. — Han eller hon är smal.
Ako betyder ”jag” och siya ”han” eller ”hon”. Här behövs varken ang eller si framför dessa personord. Tagalog skiljer inte på ”han” och ”hon” i siya.
En beskrivning är inte samma sak som ett påstående
Jämför de här paren:
| Tagalog | Svenska | Funktion |
|---|---|---|
| pulang bulaklak | röd blomma | En beskrivande ordgrupp. |
| Pula ang bulaklak. | Blomman är röd. | Ett påstående om blomman. |
| matangkad na lalaki | lång man | En beskrivande ordgrupp. |
| Matangkad ang lalaki. | Mannen är lång. | Ett påstående om mannen. |
En ordgrupp kan förstås fungera som ett kort svar i ett samtal. Men om du vill säga ”Blomman är röd” som en vanlig hel mening är Pula ang bulaklak det användbara grundmönstret.
Flera egenskaper tillsammans
Du kan beskriva både storlek och färg:
Maliit na itim na pusa. — En liten svart katt.
Här kopplas maliit till nästa led med na, och itim kopplas till pusa med ännu ett na. Försök alltså inte ersätta alla länkar med en enda länk sist i ordgruppen. Mönstret ”storlek + färg + sak” är en bra början även för en svensktalande.
Om du i stället gör två påståenden om samma katt kan du använda at, ”och”:
Maliit at itim ang pusa. — Katten är liten och svart.
Na binder ihop beskrivande led; at samordnar två egenskaper. De gör olika jobb.
Exempel i sammanhang
De första raderna är korta ordgrupper, som kan användas när du pekar ut något. Därefter följer hela meningar och en enkel fråga.
| Tagalog | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| Pulang bulaklak. | En röd blomma. | Vokal + -ng. |
| Asul na bag. | En blå väska. | Efter l används na. |
| Dilaw na damit. | Ett gult plagg. | Efter w används na. |
| Maliit na itim na pusa. | En liten svart katt. | Två beskrivningar med varsin länk. |
| Matangkad si Juan. | Juan är lång. | Si framför ett personnamn. |
| Asul ang langit. | Himlen är blå. | Inget särskilt ord för ”är”. |
| Puti ang pader. | Väggen är vit. | Pader betyder ”vägg”. |
| Berde ang bag ko. | Min väska är grön. | Ko anger här ”min”. |
| Mababa ang mesa. | Bordet är lågt. | Föremålets höjd beskrivs. |
| Mataba ang pusa. | Katten är tjock. | Kroppsbyggnad, inte allmän storlek. |
| Payat si Ana. | Ana är smal. | En direkt beskrivning av en person. |
| Mahaba ang buhok ni Ana. | Anas hår är långt. | Hårets längd kräver mahaba. |
| Maliit at itim ang pusa. | Katten är liten och svart. | At betyder ”och”. |
| Anong kulay ang bag? | Vilken färg har väskan? | Kulay betyder ”färg”. |
Frågan Anong kulay ang bag? kan besvaras kort med Asul, ”blå”, eller med hela meningen Asul ang bag, ”Väskan är blå”. Det är ett bra litet samtalsmönster att öva med föremål hemma.
Vanliga misstag
1. Att utelämna länken
- Fel: pula bulaklak
- Rätt: pulang bulaklak — röd blomma.
- Varför: Adjektivet och substantivet behöver en länk. Eftersom pula slutar på vokal får det -ng.
Svenskan behöver ingen motsvarighet till länken i ”röd blomma”. Därför är det lätt att glömma den även när färgordet sitter.
2. Att använda samma länk efter alla ord
- Fel: asulng bag
- Rätt: asul na bag — blå väska.
- Varför: Efter l används det fristående na. Formen -ng fogas direkt till ord som slutar på vokal; den sätts inte bara efter vilket ord som helst.
Öva gärna parvis: pulang bag men asul na bag, ”röd väska” respektive ”blå väska”.
3. Att använda en ordgrupp när du menar en hel mening
- Fel som översättning av ”Blomman är röd”: Pulang bulaklak.
- Rätt: Pula ang bulaklak. — Blomman är röd.
- Varför: Pulang bulaklak är en korrekt beskrivning, men den säger inte samma sak som ett vanligt fullständigt påstående.
Fråga dig om du vill namnge något slags föremål eller berätta hur ett visst föremål är.
4. Att använda matangkad för allt som är långt
- Fel om hårets längd: Matangkad ang buhok ni Ana.
- Rätt: Mahaba ang buhok ni Ana. — Anas hår är långt.
- Varför: Matangkad beskriver kroppslängd, medan mahaba beskriver längd eller utsträckning.
Svenskans gemensamma ord ”lång” döljer skillnaden. Lär dig därför matangkad med en person och mahaba med hår eller en väg.
5. Att blanda ihop personmarkören och sakmarkören
- Fel: Matangkad ang Juan.
- Rätt i en vanlig personbeskrivning: Matangkad si Juan. — Juan är lång.
- Varför: Ett personnamn som Juan introduceras här med si. Använd ang när du exempelvis säger Matangkad ang lalaki, ”Mannen är lång”.
Att tänka på i vardagen
Kroppsbeskrivningar kan vara känsliga
Att ett ord är grammatiskt korrekt betyder inte att det är lämpligt i alla samtal. Mataba kan upplevas som lika direkt som svenskans ”tjock”, och payat kan betyda både ”smal” och ”mager”. Tonfall, relation och situation spelar stor roll. Det finns ingen allmän regel som gör kommentarer om kroppar ofarliga bara för att de sägs på tagalog.
När du övar är det enkelt att använda katter, tecknade figurer eller neutrala egenskaper hos föremål. När du ska känna igen en person kan kläder och färger ofta räcka. Du behöver inte värdera personens kropp för att ge en användbar beskrivning.
Färgord med och utan ma-
Du kommer också att möta maputi, maitim och mapula. De hänger ihop med vitt, svart eller mörkt respektive rött, men är inte mekaniska ersättningar för grundfärgerna i alla sammanhang.
Mapula ang mukha niya betyder exempelvis ”Hans eller hennes ansikte är rött”, ofta i betydelsen rodnat. Mukha betyder ”ansikte” och niya anger här ”hans” eller ”hennes”. Lär in sådana uttryck i sitt sammanhang i stället för att skapa nya färgord genom att alltid lägga till ma-.
Vanlig och mer skriftspråklig ordföljd
Asul ang langit är en naturlig grundordföljd. Du kan också möta Ang langit ay asul, med samma grundbetydelse, ”Himlen är blå”. Den senare ordningen är vanlig i bland annat förklarande text och formell framställning. Ay är inte ett direkt motsvarande verb till svenskans ”är”, så använd inte ett sådant ord i varje tagalogmening av svensk vana.
Fördjupning – när grunderna sitter
Du behöver inte kunna allt i det här avsnittet för att börja beskriva färger och utseende. Det visar hur samma ord används när du vill uttrycka mer precisa skillnader.
Adjektivet kan också komma efter substantivet
Beskrivningen kan i vissa sammanhang placeras efter sakordet: bulaklak na pula, ”röd blomma”. Länken följer fortfarande slutet på ordet före den. Därför får du pulang bulaklak men bulaklak na pula.
Båda är beskrivande ordgrupper. Ingen av dem blir automatiskt påståendet ”Blomman är röd”. Som nybörjare kan du hålla dig till adjektivet först och lära dig att känna igen den andra ordningen när du läser eller lyssnar.
Flera föremål
Mga används för att markera flertal och uttalas ungefär ”manga”. I vanlig stavning skrivs ordet mga:
- mga pulang bulaklak — röda blommor.
- Pula ang mga bulaklak. — Blommorna är röda.
Grundfärgen kan alltså vara oförändrad även om flera saker beskrivs. Svenska ”röd” blir ”röda”, men någon motsvarande ändelse behövs inte här.
Vissa adjektiv har dessutom särskilda flertalsformer som du lär dig senare. Ett vanligt exempel är matatangkad, som hör till matangkad: Matatangkad ang mga lalaki, ”Männen är långa”. Det innebär inte att alla färgord eller alla adjektiv ska få samma förändring. Börja med att känna igen formen, inte med att tillämpa den på varje nytt ord.
Ljusare, starkare och lite rödaktig
Fler beskrivande ord kan precisera en färg:
- mapusyaw na asul — ljusblå eller blekblå.
- matingkad na pula — starkt röd.
- medyo pula — lite röd eller något rödaktig.
Mapusyaw handlar om en blek eller svag färg, medan matingkad beskriver en stark, tydlig färg. Medyo betyder ungefär ”lite” eller ”ganska”, beroende på sammanhang. Det står inte någon länk mellan medyo och pula i det här uttrycket: alla ord som modifierar en beskrivning följer inte adjektivets länkningsmönster.
Starkare beskrivningar och jämförelser
Napaka- kan förstärka ett adjektiv: Napakaganda ng bulaklak, ”Blomman är mycket vacker”. Maganda betyder ”vacker” eller ”fin”; i den förstärkta formen används ganda. Lägg märke till att konstruktionen också har ng i stället för nybörjarmönstrets ang. Det är en egen konstruktion, inte bara ett extra ord som skjuts in i en i övrigt oförändrad mening.
För jämförelser finns bland annat mas, ”mer”:
Mas matangkad si Juan kaysa kay Ana. — Juan är längre än Ana.
Svenskan ändrar ”lång” till ”längre”. Här står matangkad kvar och jämförelsen uttrycks med andra ord. När grundbeskrivningarna känns säkra kan du gå vidare till sådana jämförelser som ett eget moment.
Tips för att öva
- Beskriv samma sak på två sätt. Välj fem föremål hemma. Skriv först en ordgrupp, exempelvis asul na bag, ”blå väska”, och sedan en mening: Asul ang bag, ”Väskan är blå”. Kontrollera att länken bara finns i den första konstruktionen.
- Sortera efter slutljud, inte svensk översättning. Lägg pula, puti och berde i en grupp som får -ng. Lägg asul, itim och dilaw i en grupp som får na. Kombinera sedan varje ord med damit, ”plagg”, och säg uttrycken högt.
- Öva färgfrågan som ett litet samtal. Fråga Anong kulay ang bag?, ”Vilken färg har väskan?”, och svara först kort, sedan med en hel mening. Byt föremål och färg. Lägg därefter till storlek: Maliit at asul ang bag, ”Väskan är liten och blå”.
Relaterade begrepp
- Grund att bygga på: Grundläggande adjektiv med ma- — lär dig hur vanliga beskrivande ord fungerar och hur de kopplas till det som beskrivs.