B2

Komplexa meningar på tagalog

Pagdugtong ng Masalimuot na Pangungusap

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för filippinska på Settemila Lingue.

I korthet

På tagalog kan du bygga längre meningar genom att bädda in innehåll efter exempelvis sinabi ”sade”, lägga till villkor med kung och beskriva personer eller saker med na/-ng. Varje sats behåller sin egen struktur: verbfokus och markörer väljs efter deltagarnas roller just där. Målet är inte att få in så många led som möjligt, utan att göra tydligt vad som sägs, vilket villkor som gäller och vilket ord en beskrivning hör till.

Översikt

En sats är en del av en mening som uttrycker exempelvis en handling eller ett tillstånd. I ”Hon sade att hon skulle komma om det inte regnade” finns tre sådana delar: själva sägandet, det planerade besöket och villkoret om vädret. En huvudsats kan normalt stå själv, medan en bisats fungerar som en del av något större. På tagalog möter du motsvarande samband, men du kan inte alltid flytta över svenska ord och ordföljd direkt.

På B2-nivå handlar det mycket om att kombinera mönster som du redan känner igen. Du behöver kunna skilja mellan att återge ett påstående, ställa en indirekt fråga och beskriva ett ord närmare. Dessutom behöver du hålla reda på vem som gör vad när flera verb förekommer. Det blir särskilt viktigt med tagalogs verbfokus, alltså verbformer som visar vilken deltagarroll som lyfts fram grammatiskt i en sats.

Den här genomgången bygger på relativsatser med na/-ng. En relativsats är en beskrivande sats som motsvarar svenskans ”som jag träffade” eller ”som vi deltog i”. Nästa steg är att kunna lägga en sådan beskrivning inuti en annan och ändå behålla en tydlig röd tråd.

Så fungerar det

1. Bestäm först vilket samband du vill uttrycka

Samma svenska ord kan motsvara flera olika konstruktioner. Svenskans ”om” kan exempelvis uttrycka ett villkor eller inleda en indirekt fråga. ”Som” kan syfta tillbaka på en person, en sak eller en plats. Börja därför med betydelsen, inte med ett ord-för-ord-byte.

Mönster på tagalog Svensk motsvarighet Vad mönstret gör
Sinabi niya na darating siya. Hen sade att hen skulle komma. Återger innehållet i ett yttrande.
Aalis ako kung hindi uulan. Jag åker om det inte regnar. Anger ett villkor.
Hindi ko alam kung darating siya. Jag vet inte om hen kommer. Bäddar in en fråga som kan besvaras med ja eller nej.
ang librong binasa ko boken som jag läste Beskriver vilken bok som avses.
Dahil umuulan, dito muna tayo. Eftersom det regnar stannar vi här så länge. Ger en orsak till det som följer.

Observera att na inte alltid betyder ”som”. Det kan också knyta ett yttrande till dess innehåll. På samma sätt betyder kung inte alltid att det finns ett villkor. Vilken funktion orden har framgår av hela konstruktionen.

2. Bädda in innehåll och villkor

Utgå från en enkel uppgift:

Pupunta siya. – ”Hen ska gå dit.”

Lägg sedan till ett villkor:

Pupunta siya kung hindi uulan. – ”Hen går dit om det inte regnar.”

Till sist kan hela uppgiften bli något som någon har sagt:

Sinabi niyang pupunta siya kung hindi uulan. – ”Hen sade att hen skulle gå dit om det inte regnade.”

Sinabi niya betyder ”hen sade”. Formen niyang innehåller niya och bindeelementet -ng. Det knyter sägandet till innehållet som följer. Du kan också skriva Sinabi niya na pupunta siya kung hindi uulan med ett separat na.

Här hör vädervillkoret naturligt till pupunta siya: det är besöket som beror på vädret. Hela den kombinationen återges som innehållet i det tidigare yttrandet. En lång mening blir lättare att förstå om du först hittar det yttre verbet och sedan frågar vad dess innehåll är.

Tagalog kräver inte att alla verb efter ett dåtida sägande flyttas till en särskild dåtidsform. Pupunta uttrycker en ännu inte genomförd handling i förhållande till sammanhanget, medan svenska ofta använder ”skulle gå”. Tagalogs aspekt, alltså hur en handling framställs som avslutad, pågående eller ännu inte påbörjad, är inte samma system som svenskans tidsformer.

3. Skilj villkor från indirekt fråga

Jämför:

  • Tatanungin ko siya kung pupunta siya. – ”Jag ska fråga hen om hen tänker gå dit.”
  • Tatawagan ko siya kung pupunta siya. – ”Jag ska ringa hen om hen tänker gå dit.”

Efter tatanungin ”ska fråga” är kung pupunta siya själva frågeinnehållet. Efter tatawagan ”ska ringa” läses samma följd normalt som ett villkor för telefonsamtalet. Orden före kung hjälper alltså läsaren att förstå sambandet.

En indirekt fråga behöver inte ha frågeordföljd eller avslutas med frågetecken. Hindi ko alam kung bukas ang tindahan betyder ”Jag vet inte om affären är öppen”. Meningen berättar om bristande kunskap; den ställer inte en direkt fråga till läsaren.

4. Bygg beskrivningar med na, -ng och -g

Bindeelementet har olika former beroende på hur ordet före slutar:

Föregående ord Exempel Betydelse
Vokal: lägg till -ng babaeng nakilala ko kvinna som jag träffade
Konsonant utom n: använd separat na aklat na binasa ko bok som jag läste
n: lägg till -g kaibigang dumating vän som kom

Det skrivna -ng i babaeng är inte samma sak som det fristående ordet ng, som bland annat kan markera en deltagare eller ett ägarförhållande. Blanda inte ihop dem bara för att bokstäverna är desamma.

När flera beskrivningar kombineras behöver du identifiera huvudordet, alltså det ord som en viss beskrivning hör till:

Ang babaeng nakilala ko sa piestang dinaluhan namin.

”Kvinnan som jag träffade på festen som vi deltog i.”

Här finns två kopplingar:

  1. babaeng nakilala ko – kvinnan som jag träffade;
  2. piestang dinaluhan namin – festen som vi deltog i.

Den andra relativsatsen beskriver alltså festen, inte kvinnan. Piestang består av piesta och -ng.

Hela uttrycket är en nominalfras, en ordgrupp som fungerar som benämning på någon eller något. I just den här formen identifierar den kvinnan men säger ännu inte något ytterligare om henne. Den kan fungera som ett svar i ett samtal, men i löpande text behöver du ofta lägga till en huvuduppgift:

Ang babaeng nakilala ko sa piestang dinaluhan namin ay guro. – ”Kvinnan som jag träffade på festen som vi deltog i är lärare.”

5. Välj verbfokus på nytt i varje sats

Tänk inte att en hel mening måste ha ett och samma fokus. Varje sats organiserar sina egna deltagare. I en enkel sats är den deltagare som hör ihop med verbets fokus vanligen markerad med ang, med si framför personnamn eller med en motsvarande pronomenform.

Jämför två sätt att beskriva samma slags händelse:

  • Bumili ang babae ng isda. – ”Kvinnan köpte fisk.”
  • Binili ng babae ang isda. – ”Kvinnan köpte fisken.”

Bumili har aktörsfokus: den som handlar står i centrum för konstruktionen. Binili har objektfokus: det som köps får den rollen. Objekt betyder här det som handlingen riktas mot. Skillnaden är inte bara svensk bestämdhet, och objektfokus ska inte automatiskt översättas med svensk passivform.

När du bygger vanliga relativsatser behöver verbformen passa den roll som det beskrivna ordet har:

  • ang babaeng bumili ng isda – ”kvinnan som köpte fisk”;
  • ang isdang binili ng babae – ”fisken som kvinnan köpte”.

I det första uttrycket är huvudordet den som köper; i det andra är det som köps. Den beskrivna deltagaren nämns normalt inte en gång till inne i relativsatsen.

Det förklarar också piestang dinaluhan namin: festen är evenemanget som vi deltog i. Namin anger vilka som deltog och utesluter den tilltalade. Fokusformen i denna inre beskrivning behöver inte vara samma som fokusformen i resten av meningen.

Exempel i sammanhang

De första tre exemplen visar artikelns kärnmönster. De övriga visar hur samma byggstenar används i vardagliga situationer. I översättningarna används ”hen” där tagalog inte anger kön; välj ”han” eller ”hon” när sammanhanget gör det lämpligt.

Tagalog Svenska Att lägga märke till
Sinabi niyang pupunta siya kung hindi uulan. Hen sade att hen skulle gå dit om det inte regnade. Ett villkor ingår i det återgivna innehållet.
Ang babaeng nakilala ko sa piestang dinaluhan namin. Kvinnan som jag träffade på festen som vi deltog i. En benämning med två relativsatser, inte en fullständig utsaga om kvinnan.
Dahil gusto kong matuto, nag-enrol ako sa klase. Eftersom jag vill lära mig anmälde jag mig till kursen. Orsaken står först; kong innehåller ko och -ng.
Hindi ko alam kung darating si Ana bukas. Jag vet inte om Ana kommer i morgon. Kung inleder en indirekt fråga.
Itinanong ni Ana kung bukas ang tindahan. Ana frågade om affären var öppen. Kung anger vad frågan gällde.
Kung may oras ka, basahin mo ang mensaheng ipinadala ko. Om du har tid, läs meddelandet som jag skickade. Ett inledande villkor kombineras med en beskrivning av meddelandet.
Gusto kong malaman kung bakit siya umalis. Jag vill veta varför hen gick. Kung bakit bäddar in en fråga om orsaken.
Ang aklat na hiniram ko sa gurong nakilala mo ay nasa mesa. Boken som jag lånade av läraren som du träffade ligger på bordet. Den inre relativsatsen beskriver läraren.
Dumating ang lalaking bumili ng bisikleta. Mannen som köpte en cykel kom. Bumili passar eftersom mannen är den som köpte.
Nasira ang bisikletang binili ng lalaki. Cykeln som mannen köpte gick sönder. Binili passar eftersom cykeln är det som köptes.
Kahit pagod ako, tinapos ko ang ulat na kailangan mo. Trots att jag var trött skrev jag färdigt rapporten som du behöver. En invändning kombineras med en relativsats.
Habang nagluluto si Ana, binabasa ko ang resipeng ibinigay niya. Medan Ana lagar mat läser jag receptet som hon gav mig. Två samtidiga handlingar och en inbäddad beskrivning.

Vanliga misstag

1. Att låta kung betyda ”att” i ett säkert påstående

  • Fel för betydelsen ”Ana sade att hon skulle komma”: Sinabi ni Ana kung darating siya.
  • Rätt: Sinabi ni Ana na darating siya.
  • Varför: Na knyter här ett påstående till dess innehåll. Med kung handlar innehållet i stället om huruvida Ana kommer. En kung-sats kan vara möjlig i andra sammanhang, men uttrycker inte samma påstående.

2. Att skriva bindeelementet som ett fristående ng

  • Fel: ang babae ng nakilala ko
  • Rätt: ang babaeng nakilala ko
  • Varför: Här ska kvinnan kopplas till beskrivningen ”som jag träffade”. Efter slutvokalen i babae fogas -ng till ordet. Ett separat ng fyller andra funktioner.

3. Att välja fokusform utan att kontrollera huvudordets roll

  • Fel för betydelsen ”mannen som köpte fisk”: ang lalaking binili ng isda
  • Rätt: ang lalaking bumili ng isda
  • Varför: Mannen ska vara den som köper, inte det som köps. Binili får därför helt fel rollfördelning här. Börja gärna med den enkla satsen Bumili ang lalaki ng isda och bygg sedan beskrivningen.

4. Att upprepa den beskrivna personen inne i relativsatsen

  • Fel i en neutral relativsats: ang babaeng nakilala ko siya
  • Rätt: ang babaeng nakilala ko
  • Varför: Kvinnan är redan den person som ”jag träffade”. Det extra siya ”hen” upprepar henne på en plats där den vanliga relativkonstruktionen lämnar deltagaren outtalad. Efterlikna inte en lös svensk omskrivning som ”kvinnan, jag träffade henne”.

5. Att blanda ihop samma person och olika personer

  • Otydligt om två olika personer avses: Sinabi niyang darating siya. – ”Hen sade att hen skulle komma.”
  • Tydligare: Sinabi ni Ana na darating si Ben. – ”Ana sade att Ben skulle komma.”
  • Varför: Den första meningen är grammatiskt korrekt, men pronomenen tvingar inte fram en viss identitet. I långa meningar behöver namn ibland upprepas. Svenskans ”han”, ”hon” och ”hen” ger dessutom ledtrådar som tagalogs siya inte ger.

Användning och stil

Långa meningar är inte alltid bättre

I samtal är flera korta meningar ofta tydligare än en tät kedja av beskrivningar. Jämför den långa meningen om kvinnan på festen med:

Nakilala ko ang babae sa piesta. Dinaluhan din namin ang piestang iyon. Guro siya. – ”Jag träffade kvinnan på festen. Vi deltog också i den festen. Hon är lärare.”

Uppdelningen förändrar hur informationen presenteras, men den centrala uppgiften finns kvar. Använd en lång beskrivning när läsaren behöver den för att identifiera rätt person. Dela hellre upp texten när beskrivningen innehåller flera nya upplysningar.

Ordföljd och skiljetecken

Ett villkor eller en orsak kan ofta stå före eller efter huvuduppgiften:

  • Kung hindi uulan, pupunta kami. – ”Om det inte regnar går vi dit.”
  • Pupunta kami kung hindi uulan. – ”Vi går dit om det inte regnar.”

När den inledande delen står först hjälper ett komma läsaren att hitta huvuduppgiften. Till skillnad från svenska behöver tagalog inte byta till en svensk modell med verbet före personen: ”om det inte regnar, går vi”. Flytta inte heller runt hindi ”inte” bara för att svensk bisatsordföljd placerar ”inte” annorlunda.

Namn, pronomen och tydliga hänvisningar

Ett pronomen är ett ersättningsord som ”jag”, ”hen” eller ”vi”. I längre tagalogmeningar kan niya, siya och andra former avse samma person, men också olika personer som redan är kända. Välj namn när en ny deltagare dyker upp eller när ett missförstånd annars är möjligt. Var också uppmärksam på namin och natin: båda kan motsvara svenskans ”vi” i vissa konstruktioner, men bara natin räknar in den du talar med.

Fördjupning

Villkorets räckvidd kan ändras

Räckvidd betyder här vilken del av meningen ett villkor gäller. Ordföljd och sammanhang påverkar tolkningen:

Sinabi ni Ana na aalis siya kung darating si Ben. – ”Ana sade att hon skulle ge sig av om Ben kom.”

Den naturliga läsningen är att Bens ankomst påverkar Anas avfärd. Jämför:

Kung darating si Ben, sasabihin ni Ana na aalis siya. – ”Om Ben kommer ska Ana säga att hon tänker ge sig av.”

Nu gäller villkoret att Ana ska säga något. Det här är mer än en kosmetisk omflyttning. Vid viktig information bör du skriva om meningen eller dela upp den om villkorets placering kan leda till två tolkningar.

Inbäddade frågor kan själva innehålla frågor

Hindi ko alam kung alam niya kung saan nakatira si Ana. – ”Jag vet inte om hen vet var Ana bor.”

Den yttre kung-satsen betyder ”om hen vet …”. Den inre kung saan-satsen betyder ”var Ana bor”. Kung tillsammans med ett frågeord ska alltså inte alltid översättas med svenskt ”om”: kung bakit motsvarar här ”varför” och kung saan ”var”.

Mönstret är användbart, men två eller tre lager kräver eftertanke. Läs inifrån och ut: först var Ana bor, sedan vem som vet det, sist vem som saknar kunskap om den personens vetskap.

Flera beskrivningar av samma ord eller en kedja?

Jämför två fullständiga meningar:

Dumating ang babaeng nakilala ko at nakausap mo. – ”Kvinnan som jag träffade och som du pratade med kom.”

Dumating ang babaeng nakilala ko sa piestang dinaluhan mo. – ”Kvinnan som jag träffade på festen som du deltog i kom.”

I den första meningen beskriver båda delarna kvinnan. At ”och” visar att beskrivningarna ligger på samma nivå. I den andra beskriver den innersta delen festen. Fler förekomster av na/-ng betyder alltså inte automatiskt att varje ny sats beskriver det första ordet.

Fokus och sammanhang samverkar

Objektfokus är inte bara ett knep för relativsatser. Det hjälper också till att hålla kvar ett föremål som samtalsämne:

Binili ko ang aklat na inirekomenda mo dahil gusto kong matuto. – ”Jag köpte boken som du rekommenderade eftersom jag vill lära mig.”

Binili ko och inirekomenda mo organiserar var sin handling kring boken. Orsaksdelen har däremot sitt eget mönster, gusto kong matuto. Bygg därför inte meningen genom att tvinga alla verb till samma form. Kontrollera först den lokala grammatiken och läs sedan hela meningen för att se om informationen hänger ihop naturligt.

Övningstips

  1. Bygg en mening i tre steg. Börja med Darating si Ana – ”Ana kommer”. Lägg till ett villkor med kung och bädda sedan in hela uppgiften efter Sinabi ni Ana na. Översätt varje steg till naturlig svenska och kontrollera vad villkoret gäller.
  2. Para ihop huvudord och deltagarroll. Utgå från Bumili ang babae ng isda och gör två beskrivningar: en av kvinnan och en av fisken. Markera vilken som köper och vilken som köps innan du väljer bumili eller binili. Lägg därefter till en andra beskrivning av exempelvis platsen.
  3. Granska en lång mening genom att dela upp den. Skriv varje handling på en egen rad och sätt ut namn i stället för alla pronomen. Sätt sedan ihop delarna igen. Om läsaren måste gissa vem siya är eller vilket ord en relativsats beskriver, behåll någon av de korta meningarna.

Relaterade begrepp

  • Förkunskap: Relativsatser med na/-ng – grunden för att beskriva personer, saker och platser innan du kombinerar flera satslager.

Förkunskapskrav

Relativsatser med na/-ng i tagalogB1

Fler B2-begrepp

Detta begrepp på andra språk

Jämför på alla språk