A1

May, mayroon och wala i tagalog

May/Mayroon/Wala

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för filippinska på Settemila Lingue.

I korthet

May och mayroon uttrycker att något finns eller att någon har något: May tubig betyder ”Det finns vatten”, och Mayroon akong kotse betyder ”Jag har en bil”. Wala uttrycker motsatsen: Walang tubig betyder ”Det finns inget vatten”. Använd may direkt framför det som finns, men mayroon när ordet står ensamt, till exempel som svar på en fråga.

Översikt

På svenska skiljer vi mellan ”det finns kaffe”, ”jag har kaffe” och ”kaffet är slut”. I tagalog kan samma lilla grupp av ord användas i alla dessa situationer. May och mayroon visar att något finns eller är tillgängligt, medan wala visar att det saknas. Vem som har saken och var den finns framgår av resten av meningen eller av sammanhanget.

Det här är en grundregel på A1-nivå som blir användbar långt innan du kan särskilt många verb. Du kan fråga efter vatten, säga att du saknar pengar eller kontrollera om det är lektion nästa dag. Du behöver inte lägga till något särskilt ord för svenskans ”är” eller ”har” i dessa konstruktioner, alltså sätt att bygga meningar.

Den viktigaste skillnaden för en svenskspråkig är därför inte betydelsen utan ordföljden. Svenskans ”jag har en bil” kan inte byggas genom att sätta ett ord för ”jag” direkt efter may. Lär dig hellre hela mönster: May kotse ako och Mayroon akong kotse. De betyder samma sak, men orden är ordnade på olika sätt.

Så fungerar det

1. May framför det som finns

Grundmönstret är may + det som finns. Det kan vara ett substantiv, alltså ett ord för exempelvis en sak, person eller företeelse: tubig ”vatten”, tao ”människa” eller klase ”lektion, undervisning”.

Tagalog Svenska Att lägga märke till
May tubig. Det finns vatten. Något finns eller är tillgängligt.
May tao sa labas. Det är någon utanför. En person finns på en viss plats.
May klase bukas. Det är lektion i morgon. Även en planerad händelse kan uttryckas så.
May dalawang upuan. Det finns två stolar. Antalet kan anges efter may.

May motsvarar inte svenskans ”en” eller ”ett”. Det betyder heller inte i sig att det finns exakt en sak. Antalet framgår av sammanhanget, ett räkneord eller mga, som markerar flertal: May mga bata sa labas betyder ”Det finns barn utanför”. Tagalog behöver inte svenskans inledande ”det” i sådana meningar.

2. Samma mönster uttrycker att någon har något

Lägg till den som har saken efter det som personen har:

  • May kotse ako. – Jag har en bil.
  • May pera ka. – Du har pengar.
  • May trabaho si Ana. – Ana har ett jobb.

Här är ako ”jag” och ka ”du” pronomen, alltså korta ord som kan stå i stället för namn. Si används framför ett personnamn i den här meningsrollen. Du behöver ännu inte kunna hela systemet för dessa småord; lär dig si Ana som en enhet.

”Ha” behöver inte betyda ”äga”. May oras ako betyder ”Jag har tid”, och May tanong ako betyder ”Jag har en fråga”. Precis som på svenska kan man alltså ha både konkreta saker och sådant som tid eller funderingar.

3. Mayroon kan stå självständigt

Mayroon har samma grundbetydelse som may, men kan användas utan att det som finns nämns på nytt:

  • May tubig ba? – Finns det vatten?
  • Mayroon. – Ja, det finns det.

Ett ensamt May fungerar inte som motsvarande standardsvar. Här behövs den självständiga formen mayroon.

När mayroon följs direkt av det som finns används normalt mayroong:

  • Mayroong tubig sa kusina. – Det finns vatten i köket.

Ändelsen -ng är en bindelänk, ett litet grammatiskt led som knyter ihop ord. Den har ingen egen svensk översättning. Mayroong är alltså mayroon med denna länk, inte ett annat ord med en ny betydelse.

4. Mayroon före jag, du och andra personord

Till skillnad från may kan mayroon följas av ett kort personord före saken:

Tagalog Svenska Hur delarna hänger ihop
Mayroon akong kotse. Jag har en bil. ako + -ng blir akong.
Mayroon kang pera. Du har pengar. ka + -ng blir kang.
Mayroon siyang trabaho. Han eller hon har ett jobb. siya + -ng blir siyang.
Mayroon kaming oras. Vi har tid. kami avser vi, men inte den tilltalade.
Mayroon tayong pagkain. Vi har mat. tayo omfattar också den tilltalade.
Mayroon kayong tanong. Ni har en fråga. kayo betyder ni, eller ett artigt du.
Mayroon silang bahay. De har ett hus. sila + -ng blir silang.

Två användbara par är alltså:

  • May kotse ako. = Mayroon akong kotse. – Jag har en bil.
  • May pera ka. = Mayroon kang pera. – Du har pengar.

Försök inte skapa en blandform som May akong kotse. Antingen kommer saken direkt efter may, eller också väljer du mönstret med mayroon.

5. Wala när något inte finns eller någon inte har det

Den nekande motsvarigheten är wala, inte hindi may. Hindi är ett annat vanligt ord för ”inte”, men det används inte som vanlig negation av dessa uttryck.

När saken kommer direkt efter används walang:

  • Walang tubig. – Det finns inget vatten.
  • Walang tao dito. – Det är ingen här.
  • Walang klase bukas. – Det är ingen lektion i morgon.

När en person anges före saken hamnar länken i stället efter personordet:

  • Wala akong kotse. – Jag har ingen bil.
  • Wala kang pera. – Du har inga pengar.
  • Wala siyang oras. – Han eller hon har inte tid.

Som kort svar kan wala stå ensamt: Wala betyder då exempelvis ”Nej, det finns inget” eller ”Nej, det har jag inte”. Formen walang behöver däremot följas av det som saknas.

6. Frågor med ba

Ba är en frågepartikel, alltså ett litet ord som markerar att meningen är en fråga. Svenskan brukar ändra ordföljden mellan ”Det finns vatten” och ”Finns det vatten?”. Tagalog kan i stället lägga till ba:

  • May tubig ba? – Finns det vatten?
  • May klase ba bukas? – Är det lektion i morgon?
  • May pera ka ba? – Har du pengar?
  • Mayroon ka bang pera? – Har du pengar?

I det sista exemplet sitter länken -ng på ba: ba + -ng → bang. Det heter alltså Mayroon kang pera i ett påstående, men Mayroon ka bang pera? i denna frågeform. Tänk på hela mönstret i stället för att alltid lägga frågeordet sist.

Du kan svara kort: Oo, mayroon – ”Ja, det har jag”, eller Wala – ”Nej, det har jag inte”. För att göra svaret tydligare kan du upprepa meningen: Wala akong pera – ”Jag har inga pengar”.

Exempel i vardagliga sammanhang

Här används mönstren för att fråga om tillgång, berätta vad någon har och säga att något saknas.

Tagalog Svenska Kommentar
May tubig ba? Finns det vatten? En enkel fråga om tillgång.
Mayroon akong kotse. Jag har en bil. Personen står före saken efter mayroon.
Walang tao dito. Det är ingen här. Walang följs direkt av det som saknas.
May klase ba bukas? Är det lektion i morgon? Framtiden framgår av bukas.
May kape pa ba? Finns det kaffe kvar? Pa ger här betydelsen ”fortfarande, kvar”.
Wala na. Det finns inget kvar. Ett kort svar när något är slut.
May pagkain sa mesa. Det finns mat på bordet. Platsen anges efter maten.
May mga bata sa labas. Det finns barn utanför. Mga visar att det är flera barn.
May payong ka ba? Har du ett paraply? Saken kommer direkt efter may.
Wala akong payong. Jag har inget paraply. Nekande svar med personen utskriven.
Mayroon ka bang oras mamaya? Har du tid senare? Bang knyter frågan till det som personen har.
May trabaho si Ana. Ana har ett jobb. Ett namn i stället för ett personord.
Mayroon po. Ja, det finns det. Ett artigt kort svar.
Walang problema. Det är inga problem. Ett vanligt uttryck för att lugna eller bekräfta.

Vanliga misstag

1. Att placera jag direkt efter may

  • Fel: May ako kotse.
  • Rätt: May kotse ako. eller Mayroon akong kotse.
  • Varför: May följs direkt av det som finns eller som personen har. Vill du sätta ako före saken använder du mönstret med mayroon och länken -ng.

2. Att använda hindi för att neka tillgång

  • Fel: Hindi may pera ako.
  • Rätt: Wala akong pera. – Jag har inga pengar.
  • Varför: Motsatsen till may och mayroon uttrycks normalt med wala. Översätt inte svenskans ”har inte” ord för ord.

3. Att glömma bindelänken

  • Fel: Wala ako kotse.
  • Rätt: Wala akong kotse. – Jag har ingen bil.
  • Varför: I det här mönstret knyts ako till det som saknas med -ng. Samma princip syns i Mayroon akong kotse.

4. Att svara med enbart may

  • Fel som fullständigt svar på frågan om vatten: May.
  • Rätt: Mayroon. – Ja, det finns det.
  • Varför: May behöver det följande ledet. Använd mayroon när resten är underförstått, eller säg hela May tubig – ”Det finns vatten”.

5. Att behålla länken på ka när ba skjuts in

  • Fel: Mayroon kang ba pera?
  • Rätt: Mayroon ka bang pera? – Har du pengar?
  • Varför: Här kommer ba efter ka, och bindelänken hamnar på ba. Det enklare mönstret May pera ka ba? är också korrekt.

Bra att veta om användningen

Kortform och fullform i vardagen

May är mycket vanligt och kortfattat. Mayroon är inte bara en högtidlig eller skriftlig variant: den behövs också i helt vardagliga kortsvar och passar i mönster som Mayroon akong tanong – ”Jag har en fråga”. Valet handlar därför både om meningsbyggnad och om hur mycket man vill säga.

I vardagligt språk möter du ofta meron, en kortare variant av mayroon: Meron akong tanong betyder också ”Jag har en fråga”. Det räcker till en början att känna igen formen; använd gärna mayroon när du övar och skriver.

Artighet med po

Po gör många yttranden artigare, till exempel när man talar med någon äldre eller med en person man vill visa respekt. May tubig po ba? betyder ”Finns det vatten?” med en artig ton. Wala po betyder exempelvis ”Nej, det finns inget”.

Svenskan har ingen direkt motsvarighet som alltid måste översättas med ett särskilt ord. Tonfallet och situationen kan göra samma arbete på svenska. Tolka därför inte po automatiskt som ”snälla”.

Det finns är inte samma sak som var något är

Jämför:

  • May susi sa mesa. – Det finns en nyckel på bordet.
  • Nasa mesa ang susi. – Nyckeln ligger på bordet.

Den första meningen presenterar något som finns där. Den andra talar om var en redan identifierad nyckel finns. Ang markerar här det man talar om, susi ”nyckeln”. Svenskans skillnad mellan ”en nyckel” och ”nyckeln” hjälper till att förstå skillnaden, men tagalog har inte ett identiskt system med bestämda och obestämda artiklar.

May betyder alltså inte ”är” i alla sammanhang. När frågan gäller var en viss sak eller person befinner sig behövs andra platsuttryck.

Fördjupning – när grunden sitter

Du behöver inte kunna allt nedan på A1-nivå. Det är däremot bra att känna igen formerna, eftersom de visar varför samma tre ord dyker upp i så många olika situationer.

Tid anges utan att may eller wala böjs

May, mayroon och wala ändrar inte form efter om något gäller nu, förr eller senare. Tid kan framgå av andra ord:

  • May klase kahapon. – Det var lektion i går.
  • Walang klase bukas. – Det är ingen lektion i morgon.
  • May kotse ako noon. – Jag hade en bil då.

Det är kahapon ”i går”, bukas ”i morgon” och noon ”då” som ger tidsramen. Försök alltså inte hitta en dåtidsändelse till may för att översätta svenskans ”hade”. Andra, besläktade verb kan uttrycka att man får eller kommer att ha något, men de tillhör nästa steg i grammatiken.

Kvar, redan och inte ännu

De små orden pa och na påverkar hur tillgången uppfattas:

  • May tubig pa. – Det finns vatten kvar.
  • May tubig na. – Nu finns det vatten.
  • Wala pa. – Inte ännu.
  • Wala na. – Det finns inget kvar.

Wala pa och wala na är därför inte utbytbara. Om någon väntar på vatten antyder det första att det inte har kommit ännu; det andra säger att det inte längre finns något. På svenska använder vi ofta flera ord för den skillnad som tagalog uttrycker med ett enda litet tillägg.

Någon som gör något

Efter may kan det också komma ett uttryck som beskriver en handling:

  • May naghihintay sa iyo. – Någon väntar på dig.
  • May tumatawag. – Det är någon som ringer.
  • Walang nakakaalam. – Ingen vet.

Här är naghihintay ”väntar”, tumatawag ”ringer” och nakakaalam ”vet” verbformer, alltså former av ord som uttrycker handlingar eller tillstånd. Hela meningen uttrycker att någon finns som gör detta, eller att ingen gör det. Du behöver inte lägga till tao ”person” varje gång.

Wala kan också betyda att någon är borta

  • Wala si Ana dito. – Ana är inte här.
  • Wala ako sa bahay. – Jag är inte hemma.

Här följer ingen sak som någon saknar. Meningen handlar i stället om att personen inte befinner sig på en viss plats. Jämför noga Wala akong bahay – ”Jag har inget hus” med Wala ako sa bahay – ”Jag är inte hemma”. Den lilla skillnaden i meningsbyggnad ändrar betydelsen helt.

Ägande är inte alltid samma sak som att ha något

May kotse ako säger att jag har en bil. Om du pekar på en viss bil och vill säga ”Den här bilen är min”, används ett annat mönster: Akin ang kotseng ito. Akin betyder här ”min, tillhör mig”.

Det är en viktig begränsning i den svenska översättningen ”ha”: may kan ange innehav eller tillgång, men är inte ett allmänt ord för ”tillhöra”. Lär dig först att säga vad du har och saknar; uttryck för vem en bestämd sak tillhör kan komma senare.

Övningstips

  1. Beskriv det som finns omkring dig. Välj fem saker och gör par: May tubig – ”Det finns vatten”, Walang tubig – ”Det finns inget vatten”. Lägg sedan till en plats som sa mesa ”på bordet”. Öva på att byta hela början, inte bara lägga till ett ord för ”inte”.
  2. Säg samma innehav på två sätt. Utgå från May payong ako och Mayroon akong payong – båda betyder ”Jag har ett paraply”. Byt sedan till pengar, tid eller en fråga. Avsluta varje par med en nekande mening, exempelvis Wala akong payong – ”Jag har inget paraply”.
  3. Spela upp korta frågor och svar. Fråga May tubig ba? – ”Finns det vatten?” och svara omväxlande Mayroon – ”Ja, det finns det”, Wala pa – ”Inte ännu” och Wala na – ”Det finns inget kvar”. Föreställ dig olika situationer så att skillnaden i betydelse blir tydlig.

Relaterade begrepp

Begrepp som bygger vidare på detta

Fler A1-begrepp