A2

Mayroon och wala i tagalog – fler användningar

Mga Gamit ng Mayroon/Wala

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för filippinska på Settemila Lingue.

I korthet

May och mayroon uttrycker att något finns eller att någon har något; wala uttrycker motsatsen. Säg May pera ako eller Mayroon akong pera för ”Jag har pengar”, men Wala akong pera för ”Jag har inga pengar”. Samma mönster kan presentera en person som gör något: May naghihintay sa iyo betyder ”Någon väntar på dig”.

Översikt

På svenska skiljer vi mellan ”det finns”, ”jag har” och ”någon väntar”. I tagalog kan alla tre byggas kring samma grundidé: något eller någon finns i den aktuella situationen. Därför är may, mayroon och wala användbara långt utanför meningar om vad som finns i ett rum.

På A2-nivå handlar nästa steg framför allt om att få ordföljden att fungera med personer, frågor och beskrivningar. Du behöver kunna säga att du har tid, fråga om det finns mat kvar, förklara att ingen väntar eller svara att du inte vet något. Små former som akong, bang och walang återkommer hela tiden i sådana meningar.

Det hjälper att inte försöka hitta ett enda svenskt ord för varje tagalogord. Wala kan motsvara ”finns inte”, ”har inte”, ”ingen” eller ”inget”, beroende på resten av meningen. Börja med mönstren nedan; de mer avancerade skillnaderna mellan tillgång, placering och ägande kommer längre ner.

Så fungerar det

1. Två positiva mönster, ett vanligt negativt

Ett substantiv, alltså ett ord för exempelvis en sak, person eller företeelse, kan följa direkt efter may: may pera, ”det finns pengar”. När du anger vem som har pengarna kan personen stå efter det som finns.

Mayroon tillåter ett annat vanligt mönster: ett kort pronomen, ett ord som ersätter en personbeteckning, står mellan mayroon och saken. Då behövs också en bindning till det som följer.

Tagalog Svenska Uppbyggnad
May pera ako. Jag har pengar. May + det som finns + personen.
Mayroon akong pera. Jag har pengar. Mayroon + personen med bindning + det som finns.
Wala akong pera. Jag har inga pengar. Wala + personen med bindning + det som saknas.
May oras ka. Du har tid. Saken står direkt efter may.
Mayroon kang oras. Du har tid. Personen står direkt efter mayroon.
Wala kang oras. Du har inte tid. Samma personform som i föregående rad.

Båda positiva varianterna är normala. Skillnaden är inte att den ena betyder ”finnas” och den andra ”ha”. Det är hela konstruktionen som avgör betydelsen.

Som nybörjarregel är detta tryggt: låt may följas direkt av det som finns, men använd mayroon om du vill sätta ett kort personord före det.

2. Varför heter det akong, kang och walang?

Tagalog använder en bindepartikel, ett litet led som knyter ihop ord som hör samman. Den har formerna -ng och na. Efter en vokal skrivs den vanligen ihop med ordet före: ako + -ng → akong, ka + -ng → kang, wala + -ng → walang. Efter slutljudet n läggs bara -g till, som i mayroong.

I de här mönstren binder partikeln ihop uttrycket om att ha eller sakna något med innehållet som följer. Den är inte pluraländelse och inte ett svenskt ”en” eller ”ett”.

Form i mönstret Betydelse
Mayroon akong … / Wala akong … Jag har … / Jag har inte …
Mayroon kang … / Wala kang … Du har … / Du har inte …
Mayroon siyang … / Wala siyang … Han eller hon har … / har inte …
Mayroon kaming … / Wala kaming … Vi, men inte du/ni, har … / har inte …
Mayroon tayong … / Wala tayong … Vi, inklusive du/ni, har … / har inte …
Mayroon kayong … / Wala kayong … Ni har … / Ni har inte …
Mayroon silang … / Wala silang … De har … / De har inte …

Siya skiljer inte mellan ”han” och ”hon”. Lägg också märke till de två orden för ”vi”: kami utesluter den du talar med, medan tayo inkluderar personen. Den skillnaden finns inte i det svenska ordet ”vi”.

Utan ett personord mellan uttrycket och saken får du till exempel Mayroong pagkain, ”Det finns mat”, och Walang pagkain, ”Det finns ingen mat”. Formen may behöver ingen extra bindepartikel: May pagkain betyder också ”Det finns mat”.

3. Att fråga och svara

Ba är en frågepartikel, ett litet ord som markerar en ja- eller nejfråga. Svenskan flyttar ofta verbet: ”Du har pengar” blir ”Har du pengar?”. Försök inte göra samma sak i tagalog. Lär dig i stället dessa vanliga mönster:

  • May pera ka ba? – Har du pengar?
  • Mayroon ka bang pera? – Har du pengar?
  • Wala ka bang pera? – Har du inga pengar?

I de två sista frågorna ligger bindningen på ba: bang. Därför heter det inte Mayroon kang ba pera? Med andra småord kan bindningen också hamna längre fram i ordkedjan.

Ett kort svar kan vara Mayroon – ”Ja, det finns” eller ”Ja, det har jag” – och Wala – ”Nej, det finns inte” eller ”Nej, det har jag inte”. Vilken svensk formulering som passar framgår av frågan. May används däremot inte ensamt som motsvarande kortsvar.

4. Inte bara ägande: tillgång och möjligheter

Svenskans ”ha” betyder inte alltid att äga något. ”Har du tid?” gäller tillgång, inte egendom. Detsamma gäller may och mayroon:

  • May oras ako bukas. – Jag har tid i morgon.
  • Mayroon kaming pagkain. – Vi har mat.
  • Wala kaming tubig. – Vi har inget vatten.

Mayroon kaming pagkain kan sägas hemma, på en utflykt eller i en verksamhet som erbjuder mat. Orden säger i sig inte vem som juridiskt äger maten. Situationen visar om det gäller innehav, tillgång eller något som erbjuds.

5. När någon gör något

Efter may kan också ett uttryck med verb, ett ord som beskriver en handling eller ett tillstånd, tala om vem eller vad som finns. Då blir den naturliga svenska översättningen ofta ”någon som …” eller helt enkelt ”någon …”.

  • May naghihintay sa iyo. – Någon väntar på dig.
  • Walang naghihintay sa iyo. – Ingen väntar på dig.
  • May tumatawag sa iyo. – Någon ringer till dig.

Du behöver inte lägga till ett särskilt ord för ”någon” i de positiva meningarna. Uttrycket efter may presenterar en ännu inte identifierad person som väntar eller ringer.

Jämför med Naghihintay si Ana, ”Ana väntar”. Där vet vi vem personen är. May naghihintay presenterar däremot att det finns någon som väntar.

Exempel i sitt sammanhang

Tabellen visar hur samma grundmönster fungerar när du frågar om pengar, ordnar ett möte eller tar emot någon hemma.

Tagalog Svenska Att lägga märke till
Mayroon ka bang pera? Har du pengar? Frågepartikeln får bindningen: bang.
Wala akong alam. Jag vet ingenting. Ett vanligt uttryck, inte en ordagrann svensk konstruktion med ”ha”.
May naghihintay sa iyo. Någon väntar på dig. En obestämd person presenteras genom sin handling.
Walang problema. Inga problem. Wala binds direkt till det som inte finns.
May oras ka ba mamaya? Har du tid senare? May följs av oras, ”tid”.
Mayroon akong tanong. Jag har en fråga. Akong knyter personen till innehållet.
Wala kaming tubig ngayon. Vi har inget vatten just nu. Kami räknar inte in den som tilltalas.
May pagkain pa sa kusina. Det finns fortfarande mat i köket. Pa visar att något finns kvar.
Wala nang pagkain sa kusina. Det finns ingen mat kvar i köket. Na visar här att tillståndet har ändrats.
Mayroon pa bang bakanteng mesa? Finns det fortfarande något ledigt bord? Fråga om tillgång; bakante betyder ”ledig”.
Wala siyang dalang payong. Han eller hon har inget paraply med sig. Det gäller vad personen bär med sig, inte allt personen äger.
May mga bisita tayo bukas. Vi får gäster i morgon. Mga markerar flera gäster; tayo inkluderar den tilltalade.
Walang gustong umalis. Ingen vill gå därifrån. Det som förnekas är att någon vill gå.
Mayroon po ba kayong gamot sa ubo? Har ni något läkemedel mot hosta? Po ger frågan ett artigare tonfall.

Vanliga misstag

1. Att sätta personen direkt efter may

  • Fel: May ako pera.
  • Rätt: May pera ako. eller Mayroon akong pera.
  • Varför: I det vanliga mönstret ska saken följa direkt efter may. Om personen ska stå före saken, välj konstruktionen med mayroon och bindning.

2. Att glömma bindningen

  • Fel: Wala ako pera.
  • Rätt: Wala akong pera. – Jag har inga pengar.
  • Varför: När ako följs av innehållet behövs bindepartikeln. Du kan däremot svara enbart Wala ako, ”Jag har inget”, om det redan framgår vad ni pratar om. Felet gäller alltså inte varje förekomst av wala ako.

3. Att lägga till svenskans ”inte” en gång till

  • Fel: Hindi wala akong pera, om du vill säga ”Jag har inga pengar”.
  • Rätt: Wala akong pera.
  • Varför: Wala uttrycker redan frånvaron. Hindi används för andra slags nekanden och ska inte läggas till som en allmän motsvarighet till svenskans ”inte”. Kombinationen hindi wala kan förekomma som ett avsiktligt förnekande av frånvaro, men då får den en annan innebörd.

4. Att tappa bindningen i en fråga

  • Fel: Mayroon ka ba pera?
  • Rätt: Mayroon ka bang pera?
  • Varför: När ba står före innehållet hamnar bindningen där. Jämför påståendet Mayroon kang pera med frågan Mayroon ka bang pera?

5. Att blanda ihop frånvaro och brist på något

  • Fel för betydelsen ”Jag har inga pengar”: Wala ako.
  • Rätt: Wala akong pera.
  • Varför: Utan sammanhang kan Wala ako uppfattas som ”Jag är inte där” eller ”Jag är borta”. Nämn pera när det annars är oklart vad du saknar. Att orden är grammatiskt möjliga gör dem inte entydiga.

Användning och tonfall

May är vardagligt, men inte slarvigt

May är mycket vanligt både i tal och skrift. Mayroon är en längre form som bland annat är användbar när ett personord eller en annan liten partikel ska stå före innehållet. Undvik att tänka ”kort form = fel eller ovårdat språk”. Båda hör hemma i vanlig tagalog.

Du kan också stöta på stavningar som meron i vardaglig kommunikation, till exempel Meron akong tanong, ”Jag har en fråga”. Lär dig gärna känna igen formen, men använd mayroon när du vill hålla dig till en neutral standardstavning.

Po ändrar artigheten, inte grundbetydelsen

Mayroon po ba kayong …? är ett användbart frågemönster i exempelvis en butik eller på ett apotek. Po är en artighetspartikel, och kayo kan användas till en person som ett respektfullt tilltal.

Svenskans ”ni” har andra sociala associationer och är därför ingen exakt modell. Översättningen kan ofta bli en vanlig svensk fråga med ”du”, trots att tagalogmeningen är tydligt artig.

Fasta uttryck behöver naturliga svenska motsvarigheter

Wala akong alam betyder ”Jag vet ingenting” eller ”Jag vet inget om det”, beroende på sammanhanget. Det ska inte pressas in i ett svenskt ägandemönster. Om något särskilt nämns kan du säga Wala akong alam tungkol dito, ”Jag vet ingenting om det här”.

Walang problema fungerar både som besked om att inget problem finns och som ett lugnande ”Inga problem”. Tonfall och situation avgör hur det uppfattas.

Fördjupning – när grunden sitter

Du behöver inte behärska alla skillnader här direkt. De hjälper framför allt när du vill förstå varför två svenska meningar med ”ha” får olika konstruktioner i tagalog.

Att ha tillgång är inte samma sak som att ha något hos sig

Jämför tre olika frågor om en bok:

Tagalog Svenska Vad meningen handlar om
May libro ka ba? Har du någon bok? Förekomst eller tillgång, utan att en viss bok pekas ut.
Nasa iyo ba ang libro? Har du boken hos dig? Var en viss bok befinner sig.
Sa iyo ba ang libro? Är boken din? Vem boken tillhör.

Ang är här en markör, ett litet ord som pekar ut den bok meningen handlar om. Svenskans ”Har du boken?” kan fråga om tillfälligt innehav snarare än ägande. Därför räcker det inte att alltid ersätta ”har” med mayroon.

Samma skillnad syns i nekanden: Wala akong libro, ”Jag har ingen bok”, handlar om att jag saknar en bok. Wala sa akin ang libro, ”Boken är inte hos mig”, handlar om var den bestämda boken inte befinner sig.

Ingen person, inte bara inga saker

Wala kan förneka att någon över huvud taget utför en handling:

  • Walang dumating. – Ingen kom.
  • Walang tumatawag. – Ingen ringer.

Men Wala si Ana, ”Ana är inte här/där”, handlar om en namngiven persons frånvaro. Si är markören som används framför personnamnet i den här konstruktionen. Förväxla inte det med Walang Ana, som inte är det vanliga sättet att säga att en viss Ana är borta.

Beskrivningar, antal och plural

Det som finns kan beskrivas mer precist:

  • May malaking problema. – Det finns ett stort problem.
  • Mayroon akong dalawang kapatid. – Jag har två syskon.
  • May mga bagong mensahe. – Det finns nya meddelanden.

Adjektiv, ord som beskriver egenskaper, kan bindas till substantiv: malaki + -ng problema → malaking problema, ”ett stort problem”. Dalawang kapatid betyder ”två syskon”; bindningen kommer här efter räkneordet dalawa. Mga markerar plural, alltså att det gäller flera.

Dessa bindningar är inte unika för mayroon och wala. De ingår i ett större mönster i tagalog. Försök därför se vilken del som binds till vilken, i stället för att memorera varje förekomst av -ng som ett eget ord.

Fortfarande, inte än och inte längre

Småorden pa och na ger viktiga tidsskillnader utan att själva may eller wala böjs:

  • May pagkain pa. – Det finns fortfarande mat.
  • Wala pang pagkain. – Det finns ingen mat än.
  • Wala nang pagkain. – Det finns ingen mat längre.

I pang och nang har bindningen lagts till pa respektive na. Just nang har också andra användningar i tagalog; formen här ska förstås som en del av detta mönster.

Mayroon och wala får inte svenska tempusändelser, alltså särskilda ändelser för dåtid eller framtid. Tiden kan i stället framgå av tidsord: May pera ako kahapon, ”Jag hade pengar i går”, eller Wala akong oras bukas, ”Jag har inte tid i morgon”. När ett verb följer efter may kan även verbformen bidra med information om händelsens förlopp.

Tips för egen övning

  1. Bygg tre meningar av samma innehåll. Börja med pera, oras och tanong: May tanong ako → Mayroon akong tanong → Wala akong tanong. Säg också vad varje variant betyder på naturlig svenska. Byt sedan person till ka, siya och tayo.
  2. Öva korta samtal, inte bara lösa former. Fråga Mayroon ka bang oras mamaya? – ”Har du tid senare?” Svara antingen Mayroon eller Wala, och lägg sedan till en full mening. På så sätt tränar du både kortsvar och bindningen i frågan.
  3. Skilj på tre svenska ”ha”. Skriv egna situationer där du har någon bok, har den bestämda boken hos dig och äger boken. Använd mönstren May libro ako, Nasa akin ang libro och Sa akin ang libro. Det tränar betydelsen bättre än att översätta ord för ord.

Relaterade begrepp

Förkunskapskrav

May, mayroon och wala i tagalogA1

Fler A2-begrepp