A2

Verb med -in och objektfokus i tagalog

Pandiwang -In (Pokus sa Layon)

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för filippinska på Settemila Lingue.

Kort sagt

Verb med -in används när det som handlingen riktas mot är meningens grammatiska huvudled, här kallat fokusled. I Kinain niya ang mangga – ”Han eller hon åt mangon” – är mangon fokusled, medan niya anger vem som åt. Lär dig formerna tillsammans: kainin som grundform, kinain för avslutad handling, kinakain för pågående eller återkommande handling och kakainin för en handling som ännu inte har börjat.

Översikt

På A2-nivå blir det viktigt att kunna berätta inte bara vem som gör något, utan också vad som händer med en viss sak. Du kanske vill säga att du har läst boken som någon lånade ut, fråga om någon tänker äta den sista mangon eller be någon laga riset. Då hör objektfokus till de vanligaste mönstren i tagalog. Objekt betyder här det som handlingen riktas mot: boken som läses, mangon som äts eller maten som lagas.

I svenska kan vi säga både ”Jag läste boken” och ”Boken lästes av mig”. Det senare är passiv, alltså ett sätt att formulera meningen där det som påverkas står som grammatiskt subjekt. Objektfokus i tagalog kan ibland påminna om detta, men är mycket vanligare och mer neutralt än svensk passiv. En mening med objektfokus översätts därför ofta bäst med helt vanlig svensk ordföljd: ”Jag läste boken”.

Det centrala är att verbformen hänger ihop med hur deltagarna i meningen markeras. Du behöver alltså lära dig både verbets form och småord som ang och ng. Börja med de vanliga mönstren nedan; de mer speciella formerna samlas längre fram.

Så fungerar det

1. Se skillnaden mellan den som handlar och det som påverkas

Jämför två sätt att beskriva en läshandling:

Tagalog Svenska Förklaring
Bumasa ako ng libro. Jag läste en bok. Den som läser är fokusled: ako.
Binasa ko ang libro. Jag läste boken. Boken är fokusled: ang libro.

I den första meningen har verbet aktörsfokus: den som utför handlingen är fokusled. I den andra har det objektfokus: det som läses är fokusled. Fokusled är här namnet på den deltagare som verbets fokusform knyter an till. Det betyder inte automatiskt ”det ord som uttalas med starkast betoning”.

Med ett vanligt sakord markeras fokusledet med ang. Den som utför handlingen står i stället med ng, om det är ett vanligt substantiv, alltså ett ord för exempelvis en person eller sak:

  • Binasa ng guro ang libro. – ”Läraren läste boken.”
  • Kinain ng bata ang mangga. – ”Barnet åt mangon.”

Med personnamn används ni för den som handlar och si för ett fokusled som är en person. I Binasa ni Ana ang libro – ”Ana läste boken” – markerar ni Ana alltså läsaren.

Svenskans bestämda form, som i ”boken”, är en användbar första översättning av många uttryck med ang. Men ang är inte en direkt motsvarighet till svenskans bestämda ändelse. Framför allt visar ordet vilken roll uttrycket har i tagalogmeningen.

2. Välj rätt pronomen för den som handlar

Pronomen, alltså ord som används i stället för namn eller andra personbeteckningar, byter form beroende på sin roll. I objektfokus används följande former för den som gör något:

Pronomen för den som handlar Svenska
ko jag
mo du
niya han eller hon
namin vi, men inte den vi talar med
natin vi, inklusive den vi talar med
ninyo ni; även artigt tilltal till en person
nila de

Verbformen ändras inte med personen. Jämför Binasa ko ang libro – ”Jag läste boken” – och Binasa nila ang libro – ”De läste boken”. Det är pronomenet som ändras, inte binasa.

Du kanske känner igen ko från uttryck som libro ko, ”min bok”. Samma pronomenform kan alltså ange ägande i ett uttryck och den som handlar i en mening med objektfokus. Översätt därför inte ko med ”min” varje gång.

3. Skilj på grundform och aspekt

Aspekt betyder hur handlingen framställs: som avslutad, pågående eller återkommande, eller ännu inte påbörjad. Det är inte riktigt samma sak som svenskans tidsformer. Grundformen används bland annat i uppmaningar och efter ord som uttrycker önskan.

För ett regelbundet exempel som sulat, ”skriva”, ser mönstret ut så här:

Form Tagalog Typisk svensk betydelse
Grundform sulatin skriva något; skriv något
Avslutad handling sinulat skrev, har skrivit
Pågående eller återkommande handling sinusulat skriver, håller på att skriva
Ännu inte påbörjad handling susulatin ska skriva, kommer att skriva

Grundformen: lägg i det enkla mönstret -in efter roten, den del som bär ordets grundbetydelse: sulat → sulatin.

Avslutad handling: placera -in- efter rotens första konsonant: sulat → sinulat. En konsonant är exempelvis s, k eller b, till skillnad från vokaler som a, i och u. När en orddel sätts in mitt i ordet kallas den ett infix. Grundformens avslutande -in läggs inte också till: formen är sinulat, inte sinulatin.

Pågående eller återkommande handling: upprepa rotens första stavelse och lägg in -in-: su-sulat → sinusulat. Upprepningen kallas reduplicering, helt enkelt att en del av ordet återkommer.

Ännu inte påbörjad handling: upprepa första stavelsen och behåll grundformens ändelse: su-sulat-in → susulatin. Här finns inget -in- efter första konsonanten.

Läs gärna formerna som en kedja: sulatin – sinulat – sinusulat – susulatin. Det är lättare än att försöka bygga varje form från en svensk tidsform.

4. Lär dig vanliga verb som hela formserier

Alla rötter får inte en helt oförändrad rot plus -in. Bland annat förekommer -hin, och vissa vanliga verb har förkortade former.

Grundform Avslutad Pågående eller återkommande Ännu inte påbörjad Betydelse
kainin kinain kinakain kakainin äta något
basahin binasa binabasa babasahin läsa något
sulatin sinulat sinusulat susulatin skriva något
bilhin binili binibili bibilhin köpa något
lutuin niluto niluluto lulutuin laga mat
gawin ginawa ginagawa gagawin göra något
alisin inalis inaalis aalisin ta bort något

Några saker är värda att lägga märke till:

  • Basahin har ändelsen -hin, men h finns inte kvar i binasa eller binabasa. Den återkommer i babasahin.
  • Bilhin hör ihop med roten bili, ”köpa”. Lär dig bilhin och bibilhin som etablerade former, inte som resultat av att bara foga ihop alla bokstäver.
  • Gawin hör ihop med gawa, ”göra”. Ginawa och ginagawa visar roten tydligare än grundformen gör.
  • Alisin börjar med vokal. I de två formerna med in står detta före roten: inalis, inaalis.
  • Lutuin hör ihop med luto, ”laga mat”. Här ändras vokalen i grundformen, och in får en annan placering i niluto och niluluto.

De sista punkterna är skäl att lära in hela serier, inte skäl att överge huvudregeln. Börja gärna med kainin, basahin och sulatin.

Exempel i sammanhang

Översättningarna visar hur meningarna normalt kan uttryckas på svenska. Orden ”nu”, ”redan” och ”i morgon” hjälper till att tydliggöra sammanhanget, men aspektformen ensam ger inte alltid en exakt tidpunkt.

Tagalog Svenska Att lägga märke till
Kinain niya ang mangga. Han eller hon åt mangon. Mangon är fokusled; niya anger den som åt.
Binasa ko ang libro. Jag läste boken. Läsningen framställs som avslutad.
Kakainin mo ba iyan? Ska du äta det där? Iyan är fokusled utan något ang framför.
Ginawa nila ang takdang-aralin. De gjorde läxan. Oregelbunden grundform, men vanlig avslutad form.
Kinakain ng bata ang saging. Barnet håller på att äta bananen. Ng bata anger den som äter.
Binabasa ni Ana ang liham. Ana håller på att läsa brevet. Ni används framför namnet på den som läser.
Babasahin ko ang libro mamaya. Jag ska läsa boken senare. Handlingen har ännu inte börjat.
Sinulat namin ang sagot. Vi skrev svaret. Namin omfattar inte den vi talar med.
Susulatin natin ang listahan bukas. Vi ska skriva listan i morgon. Natin omfattar även den vi talar med.
Binili mo ba ang tinapay? Köpte du brödet? Ba gör meningen till en ja- eller nejfråga.
Niluluto niya ang kanin. Han eller hon håller på att koka riset. Verbformen framställer matlagningen som pågående.
Basahin mo ang mensahe. Läs meddelandet. Grundform i en uppmaning.
Hindi ko binasa ang liham. Jag läste inte brevet. Pronomenet står efter hindi.
Huwag mong kainin iyan. Ät inte det där. Negativ uppmaning med huwag och grundformen.

Vanliga misstag

1. Att behålla jag-formen ako

  • Fel för ”Jag åt mangon”: Kinain ako ang mangga.
  • Rätt: Kinain ko ang mangga.
  • Varför: Med objektfokus är mangon fokusled. Den som äter uttrycks då med ko, inte ako. Svenskans ”jag” motsvaras alltså inte alltid av samma tagalogform.

2. Att använda ng för saken men behålla objektfokus

  • Fel som fullständig neutral mening för ”Jag läste boken”: Binasa ko ng libro.
  • Rätt: Binasa ko ang libro.
  • Varför: Boken ska vara fokusled i just detta mönster. Om du i stället väljer aktörsfokus får du ändra både verb och pronomen: Bumasa ako ng libro, ”Jag läste en bok”. Byt inte bara ett småord.

3. Att lägga in -in- och samtidigt behålla ändelsen

  • Fel: Sinulatin ko ang sagot.
  • Rätt: Sinulat ko ang sagot. – ”Jag skrev svaret.”
  • Varför: I den avslutade formen markerar infixet -in- aspekten. Grundformens avslutande -in läggs inte till en gång till.

4. Att hoppa över upprepningen

  • Fel för ”Jag ska läsa boken senare”: Basahin ko ang libro mamaya.
  • Rätt: Babasahin ko ang libro mamaya.
  • Varför: Den neutrala formen för en ännu inte påbörjad handling har upprepning: ba-basahin. Basahin ko kan förekomma i andra konstruktioner, men är inte samma form som ett vanligt konstaterande om vad du ska göra.

5. Att alltid översätta den pågående formen med ”just nu”

  • Missvisande översättning utan sammanhang: Binabasa niya ang diyaryo araw-araw = ”Han läser tidningen just nu.”
  • Bättre: ”Han eller hon läser tidningen varje dag.”
  • Varför: Formen kan beskriva en vana. Araw-araw, ”varje dag”, visar att handlingen återkommer, inte att den pågår i detta ögonblick.

Att tänka på i vardagligt språk

Objektfokus är inte särskilt högtidligt

Binili ko ang tinapay, ”Jag köpte brödet”, är en vanlig vardagsmening. Översätt inte automatiskt med ”Brödet köptes av mig”. Den svenska passiven kan vara praktisk när du analyserar meningen, men ger ofta fel stil i en riktig översättning.

Objektfokus passar särskilt väl när man talar om en bestämd eller redan känd sak. Om någon frågar vad som hände med mangon, är Kinain ko ang mangga, ”Jag åt mangon”, naturligt. Det handlar ändå inte bara om bestämdhet: verbets betydelse och hela samtalssituationen påverkar valet.

Små pronomen står tidigt

I enkla jakande meningar kommer pronomenet ofta direkt efter verbet: Binasa ko ang libro. Efter en inledande negation, ett ord som nekar handlingen, står det i stället vanligtvis tidigt efter detta ord:

  • Hindi ko babasahin ang liham. – ”Jag tänker inte läsa brevet.”
  • Hindi niya kinain ang mangga. – ”Han eller hon åt inte mangon.”

Försök alltså inte följa svenskans ordföljd ord för ord. Lägg märke till små grupper som hindi ko och hindi niya när du lyssnar.

Grundformen förekommer i önskemål och uppmaningar

  • Gusto kong basahin ang libro. – ”Jag vill läsa boken.”
  • Kainin mo ang saging. – ”Ät bananen.”
  • Basahin po ninyo ang mensahe. – ”Var vänlig och läs meddelandet.”

I kong ingår ko och bindeelementet -ng, som kopplar ihop uttryckets delar. Det ska inte blandas ihop med det fristående småordet ng. Po och ninyo bidrar i det sista exemplet till ett artigare tilltal.

Fördjupning – när grunderna sitter

Du behöver inte behärska allt i detta avsnitt på A2-nivå. Det hjälper dig däremot att känna igen sådant som annars kan se ut som undantag utan förklaring.

Aspekt är inte en kalender

Den pågående formen kan gälla något som pågick tidigare:

Binabasa ko ang libro nang tumawag ka. – ”Jag höll på att läsa boken när du ringde.”

Binabasa ändras inte till en särskild dåtidsform. Bisatsen, alltså den del som här börjar med ”när”, ger tidsramen. På samma sätt kan en ännu inte påbörjad handling ses från en tidigare tidpunkt i en berättelse. Det är därför säkrare att tänka ”avslutad eller inte?” än att likställa varje tagalogform med en enda svensk tidsform.

Fokusledet behöver inte börja med ang

Ang libro är lätt att känna igen, men pronomen och utpekande ord kan själva stå som fokusled:

  • Kakainin mo ba ito? – ”Ska du äta det här?”
  • Gagawin ko iyan. – ”Jag ska göra det där.”
  • Susunduin ko siya mamaya. – ”Jag ska hämta honom eller henne senare.”

Här motsvarar ito, iyan och siya den roll som ang libro hade tidigare. Sätt därför inte rutinmässigt ang framför alla objektfokuserade uttryck. I det sista exemplet kommer verbet från sunduin, ”hämta någon”; även en person kan vara den som handlingen riktas mot.

Andra fokusformer kan ge en annan relation

Objektfokus är en del av ett större system. Du kan inte ta vilken rot som helst, lägga till -in och anta att resultatet betyder precis det du tänkt dig. Andra tillägg till verbet kan lyfta fram exempelvis mottagaren, platsen eller det som förflyttas.

Ett användbart exempel är skillnaden mellan bilhin, ”köpa något”, och bilhan, ”köpa något åt någon”:

  • Bilhin mo ang tinapay. – ”Köp brödet.”
  • Bilhan mo ng tinapay si Ana. – ”Köp bröd åt Ana.”

I den första meningen är brödet fokusled. I den andra är det Ana, mottagaren. Skillnaden kan inte återges genom att bara byta svensk ordföljd; själva relationen i verbet förändras.

Bokstäverna in räcker inte för att identifiera verbgruppen

I binasa ingår -in- som tecken på avslutad aspekt. Men samma inskjutna del kan också förekomma i verb som har en annan grundform och tillhör andra fokusmönster. När du möter en okänd form med in bör du alltså fråga både ”Vilken aspekt är det?” och ”Vilken grundform hör den till?”.

För din egen inlärning är hela kedjor därför bäst: basahin – binasa – binabasa – babasahin. Att bara leta efter bokstäverna in ger inte tillräcklig information om meningen.

Övningstips

  1. Behåll saken, byt aspekt. Utgå från ang mangga och säg Kinain ko ang mangga, Kinakain ko ang mangga och Kakainin ko ang mangga. Tänk ”åt”, ”äter” och ”ska äta”. Gör sedan samma sak med boken och basahin. Då övar du både form och betydelse utan att behöva hitta på nya meningar varje gång.

  2. Markera två roller när du läser. Stryk under den som handlar och ringa in fokusledet. I Binasa ni Ana ang liham ska du hitta ni Ana och ang liham. Byt sedan läsaren: Binasa ko ang liham, ”Jag läste brevet”. Kontrollera att verbet och fokusledet inte ändras.

  3. Lär dig fyra former per nytt verb. Skriv inte bara upp bilhin, ”köpa något”, utan även binili, binibili och bibilhin. Lägg till en kort egen mening och en naturlig svensk översättning. När du lyssnar, försök avgöra om formen beskriver något avslutat, återkommande eller ännu inte påbörjat innan du översätter hela meningen.

Relaterade begrepp

Förkunskapskrav

Verb med -um- och aktörsfokus i tagalogA1

Begrepp som bygger vidare på detta

Fler A2-begrepp