yorubagrammatik

På yoruba kallas detta koncept Arọ́pò Orúkọ. Subjektspronomen är till exempel mo/mi (jag), o/ẹ (du singular), ó/oun (han/hon/den), a (vi), ẹ (ni plural) och wọ́n (de). Yoruba gör ingen grammatisk könsskillnad i pronomen på samma sätt som många europeiska språk.

I yoruba kallas detta koncept Ohùn Yorùbá (Gíga, Àárín, Ìsàlẹ̀). Yoruba har tre toner: hög (á, markerad med akut accent), mellan (a, omarkerad) och låg (à, markerad med grav accent). Tonen skiljer betydelser åt: ọkọ (make) vs. ọ̀kọ̀ (hacka) vs. ọkọ̀ (fordon).

I yoruba kallas detta koncept Ìkíni àti Àwọn Ọ̀rọ̀ Ọlọ́wọ̀. Yoruba-hälsningar är utförliga och situationsbundna: tid på dagen, vilken aktivitet någon håller på med och social status påverkar vilken hälsning som används. Att falla ned i vördnad eller knäböja visar respekt.

På yoruba kallas detta koncept Ìtò Gbólóhùn Ìpìlẹ̀. Grundordföljden är subjekt–verb–objekt: subjektet (pronomen eller substantiv) kommer först, därefter verbet och sedan objektet. Yoruba har dessutom inga artiklar motsvarande svenskans "en/ett" eller engelskans "a/the".

I yoruba kallas detta koncept Ní/Jẹ́ (Ìṣe). Kopulan ni binder ihop subjekt och predikativ (substantiv = substantiv). Jẹ́ används med pronomen och i vissa dialekter. Negationen är kìí ṣe (är inte). För plats använder man wà (befinna sig på).

I yoruba kallas detta koncept Wà/Sí (Ìwà ní Ibìkan). Wà betyder ”att vara (på en plats)” eller ”att existera”. Sí betyder ”att vara i ett tillstånd”. Ní markerar plats (”vid/i/på”). Kò sí betyder ”det finns inte” eller ”existerar inte”.

I yoruba kallas detta koncept Àìgbà (Kò/Kì/Má). De viktigaste negationsmarkörerna är kò (allmän negation före verb), kì (vanemässig negation) och má (negativ imperativ, 'gör inte'). Kò ändrar tonmönstret i det efterföljande verbet.

I yoruba kallas detta koncept Ònkà. Yoruba använder ett vigesimalt räknesystem med basen 20: ọ̀kan (1), èjì (2), ẹ̀ta (3) ... ogún (20), ogójì (40). Tal över 10 kan byggas med addition och subtraktion.

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Ọ̀rọ̀ Ìbéèrè. Vanliga frågeord är ta ni (vem), kí ni (vad), níbo (var), nígbà wo (när), kí nìdí/kí ló dé (varför) och báwo (hur). Ja/nej-frågor använder ofta ǹjẹ́ eller ṣé i början av satsen.

I yoruba kallas detta koncept Ohun Ìní. Ägande uttrycks genom att ägaren placeras efter det ägda substantivet: ilé Adé (Ades hus). Possessiva pronomen är bland annat mi (min), rẹ (din/hans/hennes), wa (vår), yín (er) och wọn (deras).

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Ọ̀rọ̀-Àpèjúwe Ìpìlẹ̀. Adjektiv följer oftast substantivet i yoruba: ọmọ dáadáa (ett bra barn), ilé ńlá (ett stort hus). Många adjektiv är avledda från verb eller bygger på tonala mönster. Ingen grammatisk genusöverensstämmelse behövs.

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Ọ̀rọ̀ Àsopọ̀ Ìpìlẹ̀. Viktiga prepositioner är ní/lí (vid/i/på), sí (till), láti (från), fún (för/åt) och pẹ̀lú (med). Lokativa substantiv är bland annat orí (på/ovansida), abẹ́ (under), inú (inuti), ẹ̀yìn (bakom) och iwájú (framför).

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Ọ̀rọ̀-Ìṣe Ìpìlẹ̀. Viktiga vardagsverb är wá (komma), lọ (gå/åka), jẹ (äta), mu (dricka), sùn (sova), rí (se), gbọ́ (höra), mọ̀ (veta/känna till), fẹ́ (vilja/älska) och ṣe (göra/skapa). Verb böjs inte efter person.

I yoruba kallas detta koncept Ìṣẹ̀lẹ̀ Ń Ṣẹlẹ̀ (Ń). Den progressiva aspektmarkören ń visar att en handling pågår, till exempel Mo ń jẹun (jag håller på att äta). Markören placeras mellan subjekt och verb och är en av de vanligaste aspektmarkörerna i yoruba.

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Ọ̀rọ̀ Ẹbí. Familjeord är till exempel bàbá (far), ìyá (mor), ọmọ (barn), ọkọ (make), ìyàwó (hustru), ẹ̀gbọ́n (äldre syskon), àbúrò (yngre syskon), bàbá-ńlá (farfar/morfar) och ìyá-ńlá (farmor/mormor).

I yoruba kallas detta koncept Ara Ènìyàn. Ordförråd för kroppsdelar omfattar orí (huvud), ojú (öga/ansikte), ẹnu (mun), ọwọ́ (hand), ẹsẹ̀ (fot/ben), etí (öra), imú (näsa), àyà (bröst) och ìká (finger).

I yoruba kallas detta koncept Oúnjẹ àti Ohun Mímu. Matord är till exempel oúnjẹ (mat), ẹ̀wà (bönor), àmàlà (jammjöl), ọbẹ̀ (soppa/gryta), ẹja (fisk), ẹran (kött), omi (vatten), ọtí (alkohol) och ògì (gröt).

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Àwọ̀. Färgord är till exempel pupa (röd), funfun (vit), dúdú (svart), àlùkò (grön), ọ̀sàn (orange) och rírí (klar/livlig). Färger följer ofta substantivet de beskriver.

I yoruba kallas detta koncept Ilé àti Ibi. Vanliga platser är ilé (hus/hem), ilé ẹ̀kọ́ (skola), ilé ìwòsàn (sjukhus), ọjà (marknad), ṣọ́ọ̀ṣì (kyrka), mọ́síkì (moské) och ibi iṣẹ́ (arbetsplats).

I yoruba kallas detta koncept Iṣẹ́ Ojoojúmọ́. Verb för dagliga rutiner är till exempel jí (vakna), wẹ̀ (bada/tvätta sig), wọ̀ aṣọ (klä på sig), jẹun (äta), ṣiṣẹ́ (arbeta), sinmi (vila) och sùn (sova). Mo jí ní kùtùkùtù betyder 'jag vaknade tidigt'.

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Ẹranko. Djurord är till exempel ajá (hund), ológbò (katt), màálù (ko), ẹlẹ́dẹ̀ (gris), adìẹ (höna/kyckling), ẹja (fisk), ẹyẹ (fågel), ẹ̀fọ̀n (buffel), ekùn (leopard) och erin (elefant).

I yoruba kallas detta koncept Ojú Ọjọ́ àti Ẹ̀dá. Väder och natur omfattar ord som oòrùn (sol), oṣù (måne), ìràwọ̀ (stjärna), òjò (regn), ẹ̀fúùfù (vind), igi (träd), odò (flod) och òkè (berg/kulle).

På yoruba kallas området Aṣọ àti Ohun Ọ̀ṣọ́. Här lär du dig vanliga ord för kläder och accessoarer, till exempel aṣọ (kläder/tyg), bùbá (överdel), ìró (omlottkjol), fìlà (mössa/hatt), bàtà (skor) och agbádá (vid högtidsdräkt).

I yoruba kallas detta koncept Ilé àti Ohun Èlò. Det handlar om vanliga saker i hemmet: ilé (hus), àga (stol), tábìlì (bord), àwo (tallrik), ìgò (flaska), ibùsùn (säng), ọbẹ̀ (kniv), àpò (väska).

I yoruba kallas detta koncept Ọjà àti Ríra. Grundläggande marknadsord är ọjà (marknad), ra (köpa), tà (sälja), owó (pengar), iye (pris/hur mycket) och dín (sänka). Marknader är centrala i yorubas sociala och ekonomiska liv.

I yoruba kallas detta koncept Àkókò àti Ọjọ́ Ọ̀sẹ̀. Veckodagarna är till exempel Ọjọ́ Àìkú (söndag), Ọjọ́ Ajé (måndag), Ọjọ́ Ìṣẹ́gun (tisdag), Ọjọ́rú (onsdag), Ọjọ́bọ̀ (torsdag), Ọjọ́ Ẹtì (fredag) och Ọjọ́ Àbámẹ́ta (lördag). Vanliga tidsuttryck är àárọ̀ (morgon), ọ̀sán (eftermiddag) och alẹ́ (kväll/natt).

I yoruba kallas detta koncept Iṣẹ́ àti Oníṣẹ́. Vanliga yrken är olùkọ́ (lärare), dókítà (läkare), agbẹ̀ (jordbrukare), oníṣòwò (handlare), aládùúgbò (granne), adájọ́ (domare) och awakọ̀ (förare).

I yoruba kallas detta koncept Ìlera àti Ìmọ̀lára. Grundläggande uttryck för hälsa och känslor är bland annat ara mi ya mi (jag mår bra), inú mi dùn (jag är glad), inú mi bàjẹ́ (jag är upprörd), orí mi fọ́ mi (jag har huvudvärk) och mo ṣàìsàn (jag är sjuk).

I yoruba kallas detta koncept Ọkọ̀ àti Ìrìn Àjò. Transportord är till exempel ọkọ̀ (fordon), ọkọ̀ ayọ́kẹ́lẹ́ (bil), bọ́ọ̀sì (buss), kẹ̀kẹ́ (cykel) och bàlù (flygplan). Rörelseverb är till exempel lọ (gå/åka), wá (komma), gun (åka/klättra) och gòkè (gå upp).

I yoruba kallas detta koncept Àwọ̀ àti Àpèjúwe. Vanliga färger och grundläggande beskrivningar är funfun (vit), dúdú (svart), pupa (röd), àlùkò (brun/rödbrun), ewé (grön, bokstavligen "blad") och búlúù (blå, ett lånord). Storlek uttrycks till exempel med tóbi (stor), kéré (liten), gùn (lång/hög) och kúrú (kort).

På yoruba kallas detta koncept Ìṣẹ̀lẹ̀ Ti Ṣẹlẹ̀ (Ti). Perfektmarkören ti visar en avslutad handling som fortfarande är relevant i nuet, till exempel Mo ti jẹun (jag har ätit). Ti placeras mellan subjekt och verb och kan kombineras med andra markörer.

I yoruba kallas detta koncept Ìṣẹ̀lẹ̀ Tí Yóò Ṣẹlẹ̀ (Máa/Yóò). Futur uttrycks med yóò (kommer att, mer bestämt) eller máa (kommer att, ofta med en vanemässig framtidsnyans). Á är en sammandragen form av yóò. Nekad futur bildas med kò ní eller kì yóò.

I yoruba kallas detta koncept Ìsopọ̀ Ọ̀rọ̀-Ìṣe Ìpìlẹ̀. Seriekonstruktioner med verb kopplar flera verb till samma subjekt utan konjunktioner: Ó mú ìwé wá ("han/hon tog en bok och kom" = "han/hon tog med en bok"). Vanliga mönster är ta-gå, ta-komma och gå-göra.

På yoruba kallas detta koncept Àwọn Ọ̀rọ̀ Àsopọ̀. Vanliga bindeord är àti (och), tàbí (eller), ṣùgbọ́n/àmọ́ (men), nítorí/nítorí pé (eftersom), torí náà (därför) och bí/tí (om/när). Àti binder främst ihop substantiv, medan verb ofta seriekopplas i stället.

I yoruba kallas detta koncept Arọ́pò Orúkọ Àfojúsùn. Objektspronomen skiljer sig från subjektsformerna: mi (mig), ọ/ẹ (dig/er), ún/an (honom/henne/den/det), wa (oss), yín (er, plural) och wọn (dem). Betonade former är till exempel èmi (jag själv) och ìwọ (du själv).

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Ọ̀rọ̀ Àkókò. Tidsord är till exempel lónìí (i dag), lọ́la/ọ̀la (i morgon), lánàá (i går), nísisìnyí (nu), lẹ́yìn náà (efter det), ṣáájú (före) och nígbà tí (när). Det omfattar också dagar och tidsperioder.

I yoruba kallas detta koncept Ní (Ohun Ìní). Ägande uttrycks med ní (att ha): Ó ní ọmọ méjì (han/hon har två barn). Negation uttrycks med kò ní (har inte). Konstruktionen ti + pronomen används också för "tillhör", till exempel tèmi (min) och tirẹ̀ (din).

I yoruba kallas detta koncept Ìfẹ́, Agbára, àti Dandan. Modala uttryck är bland annat fẹ́ (vilja), lè (kunna/vara förmögen), gbọ́dọ̀ (måste) och yẹ kí (bör). Exempel: Mo fẹ́ lọ (jag vill gå), Mo lè ṣe é (jag kan göra det) och O gbọ́dọ̀ wá (du måste komma).

På yoruba kallas detta koncept Orúkọ Àpèjúwe. Här arbetar du med ord som beskriver egenskaper, kvalitet, mängd och sätt, till exempel dára (bra/fin), burúkú (dålig), tuntun (ny), àtijọ́ (gammal), pẹ́lẹ́pẹ́lẹ́ (mjukt/lugnt), yára (snabbt), díẹ̀ (lite/få) och púpọ̀ (mycket/många).

På yoruba kallas detta koncept Ìṣe Ìgbàgbogbo (Máa Ń). Vanemarkören máa ń (eller bara máa) uttrycker handlingar som sker regelbundet eller vanemässigt, till exempel mo máa ń lọ (jag brukar gå) och ó máa ń ṣe (han/hon brukar göra). Den skiljer sig från progressivmarkören ń.

I yoruba kallas detta koncept Ìfiwéra (Ju...lọ). Jämförelser använder ju...lọ (mer än): A tóbi ju B lọ (A är större än B). Likhet uttrycks med bí...bẹ́ẹ̀ eller dàbí (som/liksom). Det här är grundläggande jämförelsestrukturer för vardagliga jämförelser.

I yoruba kallas detta koncept Ìṣe Ara Ẹni. Reflexiv betydelse uttrycks med ara + possessivt pronomen: ara mi (mig själv), ara rẹ (dig själv), ara wọn (sig själva). Det används med verb för att visa att handlingen riktas mot subjektet självt.

I yoruba kallas detta koncept Ìsopọ̀ Ọ̀rọ̀-Ìṣe Àgbéga. Det handlar om komplexa seriekedjor med tre eller fler verb, instrumentell användning av fi ("använda/med"), syfteskonstruktioner och riktnings-/resultatmönster som är typiska för yoruba.

I yoruba kallas detta koncept Ìfiwéra àti Àkúdá. Komparativ uttrycks med jù...lọ (mer än): ó ga jù mi lọ (han/hon är längre än jag). Superlativ använder jùlọ (mest). Likhet uttrycks med bí...bẹ́ẹ̀ (lika ... som) eller dọ́gba (vara lika).

I yoruba kallas detta koncept Àṣẹ àti Ìbéèrè. Uppmaningar använder det oböjda verbet: Wá! (kom!). Artiga uppmaningar lägger till jọ̀wọ́ (snälla) eller ẹ (artig markör). Negativa uppmaningar bildas med Má + verb. Låt-/tillåtelsekonstruktioner använder jẹ́ kí.

I yoruba kallas detta koncept Gbólóhùn Ọ̀rọ̀ Àpèjúwe (Tí). Relativa bisatser inleds med tí (som): ọkùnrin tí mo rí (mannen som jag såg). I vardagligt tal kan tí ibland utelämnas. Substantivet som bestäms står före tí.

På yoruba kallas detta koncept Gbólóhùn Ìpinnu (Bí/Tí). Verkliga villkor uttrycks med bí (om): Bí o bá lọ... (Om du går ...). Bá är ett hjälpord som kombineras med bí för att ge villkorlig betydelse. Hypotetiska situationer använder bí ... ìbá (om ... skulle).

I yoruba kallas detta koncept Gbólóhùn Àkókò àti Ìtòlẹ́sẹẹsẹ. Temporala bindeord är till exempel nígbà tí (när), ṣáájú kí (innan), lẹ́yìn tí (efter), títí (tills) och bí...ti (som...var). De inleder bisatser som uttrycker tidsrelationer.

I yoruba kallas detta koncept Yíyí Ọ̀rọ̀-Ìṣe Padà Sí Ọ̀rọ̀-Orúkọ. Verb blir substantiv genom olika mönster: reduplikation av första stavelsen (jẹ → jíjẹ, "ätande"), prefixet à- (lọ → àlọ, "avfärd") och sammansatta substantiv (ilé + kọ → ilékọ̀ọ́, "skola").

På yoruba kallas detta koncept Ọ̀rọ̀-Ìṣe Tó Pín. Många yorubaverb består av verb + substantiv och kan delas upp av objekt, till exempel jẹun (äta mat, jẹ + oúnjẹ), bímọ (föda barn, bí + ọmọ) och kọrin (sjunga, kọ + orin). Att förstå detta är viktigt för flyt i språket.

I yoruba kallas detta koncept Fi (Ìlò Ohun). Verbet fi (lägga/använda) är centralt i seriella verbkonstruktioner för att markera redskap: Ó fi ọbẹ gé ẹran (han/hon använde en kniv för att skära kött). Det förekommer också i fi...ṣe (använda ... för att göra) och fi...hàn (visa).

I yoruba kallas detta koncept Ọ̀rọ̀ Ọlá àti Ìbọ̀wọ̀. Språket lägger stor vikt vid respekt, särskilt i hur man tilltalar äldre, personer med hög status och människor i formella sammanhang. Vanliga markörer är till exempel ẹ (artigt "du"), bàbá/ìyá (tilltal till äldre) och titlar som ọba (kung).

I yoruba kallas detta koncept Ìṣe Ìfọkànsí (Mú/Jẹ́...kí). Kausativ betydelse uttrycks med mú (orsaka/göra) eller jẹ́...kí (låta/tillåta): ó mú mi bínú (det gjorde mig arg), jẹ́ kí ó lọ (låt honom/henne gå). Detta är viktigt för att uttrycka påverkan och orsak–verkan.

Purpose expressed with kí (so that/in order that) or láti (in order to): mo wá láti kọ́ (I came in order to learn), ṣe é kí ó lè dára (do it so that it may be good).

I yoruba kallas detta koncept Ìṣe Aìníṣe (Ní...sí). Yoruba har inte en morfologisk passivform på samma sätt som många europeiska språk. Passivliknande betydelse uttrycks i stället med fokuskonstruktioner, opersonliga subjekt eller med wọ́n (de/man) som obestämd agent.

I yoruba kallas detta koncept Ọ̀rọ̀ Àpónlé àti Ọ̀nà Ìṣe. Sättsuttryck är till exempel pẹ̀lú (med), ní/lí (på ett ... sätt), dáadáa (bra), gidigidi (väldigt mycket), díẹ̀díẹ̀ (gradvis), kíákíá (snabbt) och lọ́rà (långsamt). Adverb följer oftast verbet.

I yoruba kallas detta koncept Ìtẹnumọ́ àti Gbólóhùn Ìpín. Yoruba använder fokuskonstruktioner för att betona led, till exempel Adé ni ó lọ (det är Ade som gick) jämfört med Adé lọ (Ade gick). Partikeln ni markerar det fokuserade ledet och omformar satsen.

På yoruba kallas detta område Àpapọ̀ Ìrísí Ìṣẹ̀lẹ̀. Här kombineras olika aspektmarkörer, till exempel ti ń (hade hållit på att), ti máa (kommer så småningom att) och kò tíì (har ännu inte).

På yoruba kallas detta koncept Ọ̀rọ̀ Àròyé. Indirekt tal använder ofta pé (att) eller kí (att, vid uppmaningar), till exempel: Ó sọ pé ó máa wá (han/hon sa att han/hon skulle komma). Direkt tal är också vanligt och kan introduceras med pé utan tydliga tempusförskjutningar.

I yoruba kallas detta koncept Ìṣe Aláìṣe. Yoruba har ingen morfologisk passivform. I stället används subjektslösa eller opersonliga konstruktioner (wọ́n..., 'de/man'), topikalisering eller verbet di (bli) för resultattilstånd. Kontexten avgör agenten.

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Ọ̀rọ̀ Àfàrà-ohùn. Ideofoner är expressiva ord som framkallar sinnesintryck, till exempel gbígbóná rírí (mycket hett), yẹ́pẹ̀rẹ̀ (spensligt/lätt) och fírí (snabbt/plötsligt). De gör språket mer levande och följer ofta verbet de modifierar.

I yoruba kallas detta koncept Ìyípadà Ipò (Di). Verbet di (bli) uttrycker tillståndsförändring: ó di ọba (han blev kung), ó di pàtàkì (det blev viktigt). Formen dà kan också uttrycka likhet eller förvandling, som i ó dà bí ẹni pé (det verkar som om).

I yoruba kallas detta koncept Ọ̀rọ̀-Ìṣe Àpapọ̀. Många yorubauttryck består av verb + objekt och får en idiomatisk betydelse: gbàgbé (glömma, gbà + agbé), fẹ́ràn (älska, fẹ́ + ẹran) och dákẹ́ (vara tyst, dá + ẹkẹ́). Det här är viktigt för naturligt tal.

I yoruba kallas detta koncept Gbólóhùn Ìtẹnu Mọ́. Utbrytningskonstruktioner för emfas placerar det fokuserade ledet först: Adé ni ó wá (det är Ade som kom), Ilé ni mo ń lọ (det är hem jag är på väg). Ni markerar fokus i utbrytningen.

I yoruba kallas detta koncept Orúkọ Ìṣe. Verb nominaliseras med prefix, till exempel jíjẹ (ätande, från jẹ), ríran (seende, från rí), wíwá (kommande, från wá) och ṣíṣe (görande, från ṣe). Dessa former används som subjekt, objekt eller i possessiva uttryck.

I yoruba kallas detta koncept Àmì Ọ̀rọ̀ Ìsopọ̀. Avancerade bindeord för komplex diskurs är till exempel bí ó tilẹ̀ jẹ́ pé (även om), nítorí náà (därför), pẹ̀lú èyí (dessutom), ní àfikún sí (utöver detta) och ní ọ̀rọ̀ míì (å andra sidan).

Multiple embedded clauses, clause chaining with serial verbs and connectors, and the interplay of focus, relative clauses, and aspect in formal Yoruba discourse.

I yoruba kallas detta koncept Àwọn Òwe àti Ọ̀rọ̀ Àpèẹrẹ. Yoruba-ordspråk (òwe) är centrala i kommunikationen och signalerar vältalighet. De använder metaforer, tonala ordlekar och kulturella referenser. Att förstå ordspråk är viktigt för avancerad språkfärdighet.

På yoruba kallas detta koncept Ìrísí Ọ̀rọ̀ Àgbà àti Àṣà. Det handlar om ett mer formellt språkbruk som används i traditionella domstolar, ceremonier och offentliga tal. Registret kännetecknas av hövliga hälsningar, mönster från lovpoesi, hedersspråk och retoriska grepp.

På yoruba kallas detta koncept Ìyípadà Ohùn Gírámà. Här bär tonhöjd grammatisk betydelse: ton kan skilja subjekt från objekt i vissa konstruktioner, markera kontraster i betydelse och påverka tolkningen i bisatser.

På yoruba kallas detta koncept Oríkì. Oríkì är en genre av lovpoesi som används för att hedra personer, släktlinjer, städer och gudomligheter. Genren innehåller epitet, genealogiska hänvisningar, metaforiskt språk och rytmiska mönster, och den är central i yorubas muntliga tradition.

I yoruba kallas detta koncept Àṣà Èdè. Det omfattar specialiserat ordförråd för yorubiska kulturpraktiker: àṣà (tradition/sed), ìsìn (religion/dyrkan), egúngún (maskerad), ọ̀rìṣà (gudom/ande), orí (personligt öde) och ìwà (karaktär).

I yoruba kallas detta koncept Ìtò Àlàyé àti Àkọ́lé. Det handlar om avancerad informationsstruktur: topikalisering (att flytta led till satsinitial position), kommentarsled och samspelet mellan topik, fokus och bakgrundsinformation i diskurs.

Traditional Yoruba storytelling structures: opening formula (àlọ́ ò!), call-and-response, embedded songs, formulaic closings. Narrative tenses and discourse markers for storytelling.

Key philosophical concepts embedded in language: àṣà (culture/custom), ìwà (character/existence), orí (inner head/destiny), àyànmọ́ (fate), ọmọlúàbí (well-mannered person, central ethical concept).

På yoruba kallas detta område Yorùbá Àṣà-Ìwé àti Ewì. Det omfattar klassisk yorubalitteratur, lovprisningspoesi (oríkì) och muntlig Ifá-poesi. Här möter du ålderdomliga ord, täta metaforer, tonala ordlekar och rytmiska mönster som sällan används i vardagligt tal.

I yoruba kallas detta koncept Ìyàtọ̀ Èdè Àdúgbò. Det handlar om skillnader mellan standardyoruba och dialekter som Ìjẹ̀bú, Èkìtì, Ọ̀yọ́, Ìjẹ̀ṣà, Ìfẹ̀, Ọ̀wọ̀ och Ondo. Variationer i ordförråd, tonmönster och uttal påverkar den ömsesidiga begripligheten.

I yoruba kallas detta koncept Yorùbá Òde Òní àti Ọ̀rọ̀ Ìtàgé. Det handlar om modern talad yoruba, inklusive kodväxling med engelska, Nollywood-influerade uttryck, språk från sociala medier, urban slang och generationsskillnader i användning. Detta är centralt för nutida flyt.

I yoruba kallas detta koncept Èdè Ìjọba àti Òfin. Det handlar om formell administrativ och juridisk yoruba: ìjọba (regering), àṣẹ (myndighet/dekret), ìdájọ́ (dom), ìlànà (förfarande) och àgbájọ (kommitté). Det kännetecknas av komplexa nominalfraser och passivliknande konstruktioner.

The language of Ifá divination: ese Ifá (Ifá verses), odù (divination chapters), ìbà (salutation/homage). Archaic vocabulary, chanting rhythms, and esoteric metaphors. Recognized as UNESCO Intangible Cultural Heritage.