B1

Syftesuttryck med kí och láti i yoruba

Gbólóhùn Ète (Kí/Láti)

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för yoruba på Settemila Lingue.

I korthet

Láti + verb uttrycker ofta vad någon gör något för: Mo wá láti kọ́ èdè Yorùbá betyder ”Jag kom för att lära mig yoruba”. Kí + vem + verb visar vad man vill ska hända: Ó ṣiṣẹ́ kí ó lè jẹun betyder ”Han eller hon arbetar för att kunna äta”. Använd gärna láti när samma person utför båda handlingarna och kí när du behöver säga uttryckligen vem syftet gäller; lè betyder ”kan” och är inte obligatoriskt efter kí.

Översikt

Ett syftesuttryck talar om vad någon vill uppnå med en handling. ”Jag gick till affären” berättar vad jag gjorde. ”Jag gick till affären för att köpa mat” lägger till mitt mål. I yoruba är láti och kí två viktiga sätt att lägga till den informationen. Du möter dem i allt från vardagsplaner och instruktioner till förklaringar av varför någon arbetar, studerar eller hjälper till.

Det här är en naturlig byggsten på B1-nivå: du kan redan beskriva handlingar, men behöver nu visa hur de hänger ihop. En syftesbisats är en sats som knyts till en annan sats och beskriver dess mål. Med kí får syftesdelen en egen uppgift om vem som ska göra något. Med láti är den ofta kortare, ungefär som svenskans ”för att köpa”, där köparen inte nämns en gång till.

För en svenskspråkig läsare är jämförelsen användbar, men inte helt exakt. Svenskans ”för att” kan både ange ett mål och förklara en orsak: ”Jag går hem för att vila” jämfört med ”Jag går hem för att jag är trött”. Här handlar det om målet, inte om varje tänkbar betydelse av ”för att”. Börja därför med frågan: Vad vill personen åstadkomma?

Så fungerar det

Láti: handlingen och dess mål

Grundmönstret är en handling följd av láti och ett verb (ett ord som beskriver en handling eller ett tillstånd). Läs meningen i två steg:

  • Mo wá — jag kom.
  • láti kọ́ èdè Yorùbá — för att lära mig yoruba.

Tillsammans blir det: Mo wá láti kọ́ èdè Yorùbá. — ”Jag kom för att lära mig yoruba.”

I detta mönster är det jag som både kommer och lär mig. Du lägger inte till ett nytt mo efter láti. Svenskan har också en sådan kort konstruktion: ”Jag kom för att lära mig”, inte ”Jag kom för att jag lära mig”.

Det som följer efter láti kan vara mer än ett enda ord. Verbet kan följas av det som handlingen gäller, som èdè Yorùbá i exemplet. Ett helt verbuttryck kan också fungera som mål:

A ṣe é láti ran wọ́n lọ́wọ́. — ”Vi gjorde det för att hjälpa dem.”

Här är ran wọ́n lọ́wọ́ uttrycket ”hjälpa dem”. Att syftesdelen innehåller flera ord förändrar inte grundmönstret. Wọ́n anger dem som får hjälp, inte dem som utför hjälpen.

Kí: syftesdelen har ett eget subjekt

Ett subjekt är den person eller sak som satsen säger något om, ofta den som utför handlingen. Efter kí anger du subjektet i syftesdelen, följt av vad det ska göra eller vad man vill ska gälla.

Mo wá kí o lè kọ́ èdè Yorùbá. — ”Jag kom för att du skulle kunna lära dig yoruba.”

Nu kommer jag, men det är du som ska kunna lära dig. Skillnaden mot Mo wá láti kọ́ èdè Yorùbá är alltså viktig: det är inte längre samma person som gör båda sakerna.

Subjektet behöver däremot inte bytas när du använder kí:

Ó ṣiṣẹ́ kí ó lè jẹun. — ”Han eller hon arbetar för att kunna äta.”

Båda förekomsterna av ó kan syfta på samma person. Se därför inte kí som ett ord som bara används när någon annan gör något. Det ger dig en syftesdel där subjektet uttrycks, oavsett om det är samma person som tidigare eller en annan.

Mönstren sida vid sida

Mönster och användning Yoruba Svenska
Láti + handling; samma person i det här exemplet Mo wá láti kọ́. Jag kom för att lära mig.
Kí + subjekt + handling; önskat tillstånd Ṣe é kí ó dára. Gör det så att det blir bra.
Kí + subjekt + lè + handling; önskad möjlighet Ṣe dáadáa kí o lè borí. Gör bra ifrån dig så att du kan lyckas.
Kí med en annan person i syftesdelen Mo ṣiṣẹ́ kí o lè jẹun. Jag arbetar för att du ska kunna äta.

Láti kopplas ofta till en konstruktion som motsvarar svenskans infinitiv (verbets grundform, som ”lära” i ”att lära”). Det betyder inte att yorubaverbet får en särskild ändelse. I de här exemplen står kọ́ och jẹun kvar i samma form; orden runt omkring visar hur de används.

Vad tillför lè?

Lè uttrycker möjlighet eller förmåga, ungefär ”kan”. Kombinationen kí … lè … passar därför när en handling skapar förutsättningar för något annat. Arbetet gör det möjligt att äta; hjälpen gör det möjligt att lära sig.

Jämför:

  • Ṣe é kí ó dára. — ”Gör det så att det blir bra.”
  • Ṣe é kí ó lè dára. — ”Gör det så att det kan bli bra.”

Den andra meningen gör möjligheten tydligare. Lè är alltså inte ett extra bindeord som måste följa efter kí. Det har en egen betydelse. Svenskan kan ibland låta naturligare med ”ska kunna” eller ”skulle kunna” än med bara ”kan”; välj översättning efter sammanhanget.

Ingen svensk verbändelse att kopiera

Yoruba böjer inte verb efter person på samma sätt som många europeiska språk gör. Byter du från ”jag” till ”du” här, är det subjektet som byts, inte verbets ändelse. Inte heller svenskans ”skulle” ska automatiskt bli ett särskilt ord i varje syftesbisats. I Mo wá kí o lè kọ́ kan ”för att du skulle kunna lära dig” vara en naturlig svensk återgivning av målet med ett tidigare besök.

Exempel i sammanhang

Här är några situationer där det är naturligt att förklara ett mål. Översättningarna använder ”han eller hon” för ó när sammanhanget inte anger vem personen är. I en svensk text där personen redan är känd väljer du förstås det pronomen som passar.

Yoruba Svenska Att lägga märke till
Mo wá láti kọ́ èdè Yorùbá. Jag kom för att lära mig yoruba. Den som kommer är också den som ska lära sig.
Ó ṣiṣẹ́ kí ó lè jẹun. Han eller hon arbetar för att kunna äta. Kí fungerar även när subjektet är samma person.
A ṣe é láti ran wọ́n lọ́wọ́. Vi gjorde det för att hjälpa dem. Hela uttrycket för att hjälpa står efter láti.
Ṣe dáadáa kí o lè borí. Gör bra ifrån dig så att du kan lyckas. En uppmaning kan följas av sitt syfte.
Mo lọ sí ọjà láti ra oúnjẹ. Jag gick till marknaden för att köpa mat. Att köpa maten är målet med besöket.
A lọ sí ilé ìwé láti kọ́ èdè Yorùbá. Vi gick till skolan för att lära oss yoruba. Láti kan följas av ett verb och det man lär sig.
Ó wá láti ran mi lọ́wọ́. Han eller hon kom för att hjälpa mig. Mi anger den som får hjälp.
Mo ṣiṣẹ́ láti ra oúnjẹ. Jag arbetar för att köpa mat. Syftet uttrycks direkt med láti.
Mo ṣiṣẹ́ kí àwọn ọmọ lè jẹun. Jag arbetar för att barnen ska kunna äta. Barnen är subjekt i syftesdelen.
Mo wá kí o lè kọ́ èdè Yorùbá. Jag kom för att du skulle kunna lära dig yoruba. Syftesdelen gäller ”du”, inte ”jag”.
A ran wọn lọ́wọ́ kí wọ́n lè ṣiṣẹ́. Vi hjälpte dem så att de skulle kunna arbeta. ”Dem” blir ”de” i delen efter kí.
Ṣe é kí ó dára. Gör det så att det blir bra. Här finns inget lè; målet är att det blir bra.

Läs särskilt de två meningarna om att komma och lära sig yoruba. De skiljer sig inte bara i stil: Mo wá láti kọ́ … handlar om mitt lärande, medan Mo wá kí o lè kọ́ … handlar om ditt. När du väljer konstruktion är detta ofta viktigare än vilket svenskt bindeord du råkar använda.

Vanliga misstag

1. Att sätta ett vanligt subjekt direkt efter láti

  • Fel i den här konstruktionen: Mo wá láti mo kọ́ èdè Yorùbá.
  • Rätt: Mo wá láti kọ́ èdè Yorùbá. — ”Jag kom för att lära mig yoruba.”
  • Varför: I det enkla mönstret med láti förstås den som lär sig genom den första delen. Du ska inte lägga in ett extra mo framför kọ́.

Vill du i stället bygga syftesdelen med ett uttryckt subjekt kan du använda kí: Mo wá kí n lè kọ́ èdè Yorùbá — ”Jag kom för att kunna lära mig yoruba”. Formen n för ”jag” i denna miljö behandlas längre ned.

2. Att glömma vem som ska göra något efter kí

  • Fel i det avsedda mönstret: Mo ṣiṣẹ́ kí lè jẹun.
  • Rätt: Mo ṣiṣẹ́ kí o lè jẹun. — ”Jag arbetar för att du ska kunna äta.”
  • Varför: Efter kí behöver syftesdelen här ett subjekt. Lè betyder ”kan”; det betyder inte ”du kan” på egen hand.

3. Att göra den hjälpande till den som får hjälp

  • Fel för betydelsen ”Jag kom för att du skulle kunna lära dig”: Mo wá láti kọ́ èdè Yorùbá.
  • Rätt för den betydelsen: Mo wá kí o lè kọ́ èdè Yorùbá.
  • Varför: Den första meningen är korrekt yoruba, men uttrycker mitt eget lärande. När en annan person ska lära sig behöver du göra den personen tydlig.

Detta är ett betydelsefel, inte ett fel i själva meningsbyggnaden. Kontrollera alltid vem som utför varje handling innan du rättar en mening.

4. Att översätta ett syfte som ett färdigt resultat

  • Missvisande svensk översättning: Ó ṣiṣẹ́ kí ó lè jẹun — ”Han eller hon arbetar och får därför mat.”
  • Bättre: ”Han eller hon arbetar för att kunna äta.”
  • Varför: Meningen beskriver målet eller den önskade möjligheten. Den slår inte i sig fast att personen faktiskt fick mat.

5. Att blanda ihop tontecken och stavning

  • Fel för ”lära sig” i detta exempel: Mo wá láti kọ èdè Yorùbá.
  • Rätt: Mo wá láti kọ́ èdè Yorùbá.
  • Varför: Tonen i kọ́ hör till ordet. Att skriva utan tontecken kan göra att en annan form läses eller att betydelsen blir otydlig. Punkten under ọ är också en del av stavningen.

Lär dig därför kí, láti, lè och kọ́ med sina tecken från början. Skillnaden mellan o ”du” och ó ”han/hon/det” är särskilt viktig när syftesdelen har ett eget subjekt.

Att tänka på i användningen

Båda mönstren hör hemma i vanligt språk

Láti och kí är inte en enkel uppdelning mellan formellt och vardagligt språk. Båda används för att uttrycka mål. Välj i första hand efter hur du behöver bygga meningen: räcker det att ange nästa handling, eller behöver du ange vem den gäller och vad som ska bli möjligt?

En längre mening med kí är inte automatiskt mer högtidlig. Ibland är den bara tydligare. På samma sätt kan en kort mening med láti ge precis den information som behövs utan att subjektet upprepas.

Uppmaningar får ofta en förklaring av målet

En uppmaning, även kallad imperativ, säger åt någon att göra något. I Ṣe dáadáa kí o lè borí följs ”Gör bra ifrån dig” av förklaringen ”så att du kan lyckas”. Syftesdelen kan göra rådet mer begripligt: mottagaren får veta vad ansträngningen ska leda till.

Svenskans ”så att” kan också beskriva en faktisk följd: ”Jag snubblade så att glaset föll”. Där finns inte nödvändigtvis någon avsikt. Utgå därför inte från att varje svenskt ”så att” ska bli kí. I den här artikeln uttrycker exemplen ett önskat mål.

Láti betyder inte alltid syfte

Láti kan också användas i andra konstruktioner, bland annat där svenskan har ”att”. Exempelvis betyder Mo fẹ́ láti kọ́ èdè Yorùbá ”Jag vill lära mig yoruba”. Här berättar syftesdelen inte varför jag gör en annan handling; den anger vad jag vill göra.

Det är viktigt när du läser: att känna igen ordet láti räcker inte för att avgöra meningsrelationen. Fråga om den följande handlingen är ett mål med något som redan nämnts, eller om den fyller ut betydelsen hos ett ord som ”vill”.

Fördjupning

Samma person kan uttryckas på två sätt

Grundrådet ”samma person → láti” är ett bra stöd, men ingen absolut regel. Jämför:

  • Mo wá láti kọ́ èdè Yorùbá. — ”Jag kom för att lära mig yoruba.”
  • Mo wá kí n lè kọ́ èdè Yorùbá. — ”Jag kom för att kunna lära mig yoruba.”

I den andra meningen står n för ”jag” efter kí. Lägg märke till att det inte är det fristående mo från första delen som bara kopieras. Lär gärna in kí n lè … som en hel byggsten: ”så att jag kan …”.

Meningarna kan beskriva samma övergripande mål, men den andra lyfter fram möjligheten att lära sig. Skillnaden är därför inte bara láti mot kí: även lè bidrar med betydelse. Undvik att behandla dem som två helt utbytbara versioner av exakt samma sak.

När målet är att något inte ska hända

Negation betyder att man nekar något, som svenskans ”inte”. Ett negativt syfte handlar om något man vill undvika. Efter kí används má i sådana konstruktioner:

Mo ran ọ lọ́wọ́ kí o má ṣubú. — ”Jag hjälpte dig för att du inte skulle falla.”

Mönstret är kí + subjekt + má + verb. Hjälpen ska förhindra ett fall; meningen säger inte att personen redan har fallit. Du behöver alltså skilja mellan ”det hände inte” och ”jag ville att det inte skulle hända”.

Det finns mer utbyggda sätt att uttrycka förebyggande syften. Som nästa steg räcker det att känna igen detta enkla mönster och inte automatiskt flytta in varje nekande konstruktion från en vanlig påståendesats efter kí.

Syfte, orsak och resultat är olika relationer

En orsak förklarar vad som ligger bakom en handling. Ett resultat är det som faktiskt blir följden. Ett syfte är det som någon avser att uppnå. Samma vardagssituation kan innehålla alla tre:

  • Orsak: jag är hungrig.
  • Handling: jag går till marknaden.
  • Syfte: jag vill köpa mat.
  • Möjligt resultat: jag får med mig mat hem.

Mo lọ sí ọjà láti ra oúnjẹ uttrycker handlingen och syftet: ”Jag gick till marknaden för att köpa mat”. Det säger inte varför hungern uppstod, och det garanterar inte att inköpet lyckades. Just den skillnaden hjälper dig att läsa mer exakt även när svenska översättningar använder samma småord.

Kí har fler användningar än den här

Kí förekommer också i önskemål och uppmaningar, inte bara efter en handling vars syfte förklaras. Det som följer kan därför beskriva något önskat utan att vara en syftesbisats till en föregående handling. När du möter kí i en ny text, leta efter sammanhanget: Vad ska hända, och är det målet med något annat?

Du behöver inte pressa in alla förekomster i översättningen ”så att”. I ett tydligt syftessammanhang fungerar den ofta bra, men i andra sammanhang kan svenskans ”ska”, ”må” eller en uppmaning passa bättre.

Kopplingen till flera verb i följd

I yoruba kan flera verb samverka i samma uttryck. Det brukar kallas en seriell verbkonstruktion: flera verb beskriver tillsammans en sammanhängande handling, utan ett bindeord mellan varje verb. Syftesuttryck bygger vidare på förmågan att läsa sådana kedjor, men fyller en särskild funktion.

I A ṣe é láti ran wọ́n lọ́wọ́ markerar láti att hjälpen är målet med det vi gjorde. Alla meningar med flera verb uttrycker däremot inte syfte. Leta efter relationen mellan handlingarna, inte bara antalet verb.

Tips för att öva

  1. Dela varje mening i handling och mål. Utgå från Mo lọ sí ọjà láti ra oúnjẹ. Säg först vad som händer: ”Jag gick till marknaden”. Lägg sedan till målet: ”för att köpa mat”. Gör samma sak med tre egna vardagssituationer, till exempel ett besök, studier och arbete.

  2. Byt vem målet gäller. Börja med Mo wá láti kọ́ èdè Yorùbá och jämför med Mo wá kí o lè kọ́ èdè Yorùbá. Markera ”jag” respektive ”du” i översättningen. Öva sedan Mo ṣiṣẹ́ kí àwọn ọmọ lè jẹun: vem arbetar, och vem ska kunna äta? Detta tränar den viktigaste skillnaden utan långa grammatiska analyser.

  3. Kontrollera betydelse och tontecken var för sig. Läs först för att förstå om meningen anger ett mål eller ett faktiskt resultat. Kontrollera sedan kí, láti, lè, o/ó och verbet kọ́. På så sätt lär du dig både meningsbyggnaden och de små skriftliga skillnader som kan ändra vem meningen handlar om.

Relaterade begrepp

Förkunskapskrav

Grundläggande seriekonstruktioner med verb på yorubaA2

Fler B1-begrepp

Detta begrepp på andra språk

Jämför på alla språk