Frågeord på engelska
Question Words
Den här artikeln ingår i grammatikträdet för engelska på Settemila Lingue.
I korthet
Engelskans vanligaste frågeord är what (vad), where (var eller vart), when (när), who (vem), why (varför) och how (hur). I många frågor behövs do, does eller did: Where do you live? betyder ”Var bor du?”. Med be flyttar du i stället verbet framför personen: How old are you? betyder ”Hur gammal är du?”. Frågar du vem som gör något behövs normalt inget extra do: Who lives here? betyder ”Vem bor här?”.
Översikt
Frågeord hjälper dig att be om en viss upplysning, inte bara ett ja eller nej. Du använder dem för att hitta rätt buss, lära känna en kollega, fråga om öppettider eller förstå varför något har hänt. De hör till grunderna på A1-nivå, men samma ord följer med när du senare bygger längre och mer nyanserade frågor.
Som svenskspråkig känner du igen mycket. ”Var bor du?” och Where do you live? börjar båda med ett frågeord. Skillnaden är att engelskan ofta behöver ett hjälpverb, ett verb som hjälper till att bygga frågan. Svenskans ”bor” kan stå direkt efter ”var”, men engelskans live kan normalt inte stå direkt efter where i en vanlig fråga. Därför behöver du lära dig både vilket frågeord du ska välja och hur resten av frågan byggs.
Så fungerar det
Välj frågeord efter svaret du söker
| Engelska | Svenska | Vad du frågar efter |
|---|---|---|
| what | vad | En sak, en handling eller en upplysning |
| where | var, vart | En plats eller ett mål |
| when | när | En tidpunkt |
| who | vem, vilka | En person eller flera personer |
| why | varför | En orsak |
| how | hur | Ett sätt, ett tillstånd eller en grad |
Översätt inte bara ord för ord. Svenskan säger ”Vad heter du?”, men engelskan använder What is your name?, alltså ungefär ”Vad är ditt namn?”. Svenskans ”Hur dags?” motsvaras ofta av What time?. Hela uttrycket är viktigare än det enskilda ordet.
Grundmönstret med do, does och did
För att förstå ordföljden behöver du två begrepp. Subjektet är den eller det som meningen handlar om och som ofta gör något, till exempel ”du” i ”du arbetar”. Huvudverbet beskriver själva handlingen eller tillståndet, till exempel ”arbetar”.
Med många vanliga verb används mönstret:
frågeord + do/does/did + subjekt + huvudverb i grundform
Grundformen är verbets oböjda form, som live (bo) eller work (arbeta), utan to. Hjälpverbet visar tid och eventuell personböjning; huvudverbet får därför ingen extra ändelse.
| Engelska | Svenska | Mönster |
|---|---|---|
| Where do you work? | Var arbetar du? | Do med you |
| Where does she work? | Var arbetar hon? | Does med she; work utan ändelse |
| When did they arrive? | När kom de fram? | Did för dåtid; arrive i grundform |
I nutid använder du do med I, you, we, they (jag, du/ni, vi, de) och does med he, she, it (han, hon, den/det). Did används för dåtid med alla dessa former. Jämför påståendet She works here (Hon arbetar här) med frågan Where does she work? (Var arbetar hon?). Ändelsen -s finns inte kvar på huvudverbet när does redan visar böjningen.
Med be och andra hjälpverb
När be (vara) är det böjda verbet använder du inte do. Sätt i stället den aktuella formen av be framför subjektet.
| Engelska | Svenska | Förklaring |
|---|---|---|
| What is your name? | Vad heter du? | Is står före your name |
| Why are you late? | Varför är du sen? | Are står före you |
| Where were you yesterday? | Var var du i går? | Were är en dåtidsform av be |
Finns redan ett hjälpverb flyttar du det framför subjektet. Det gäller bland annat can (kan) och will (anger ofta framtid): What can I do? betyder ”Vad kan jag göra?” och When will you leave? betyder ”När ska du åka?”. Lägg inte till do framför dem.
Samma princip gäller What are you doing? (Vad gör du?) och Where have you been? (Var har du varit?). I den första frågan ingår are i en form som visar en pågående handling. I den andra ingår have i perfekt, en verbform som bland annat kan knyta något tidigare till nuet. Du behöver inte behärska dessa verbformer för att börja ställa frågor, men du kan känna igen mönstret: frågeord, befintligt hjälpverb, subjekt och resten av verbfrasen.
När frågeordet självt är subjekt
Jämför två frågor om ett telefonsamtal:
- Who called you? – Vem ringde dig?
- Who did you call? – Vem ringde du?
I den första frågan söker du personen som ringde. Who är då subjekt och du lägger normalt inte till do, does eller did. I den andra är you subjekt. Who frågar efter objektet, alltså den som handlingen riktas mot, och då behövs did.
Det gäller också what: What happened? betyder ”Vad hände?”. Det finns inget separat subjekt efter frågeordet och därför inget extra did i en neutral fråga. Tänk inte att alla frågor måste innehålla ett hjälpverb. Kontrollera först om du frågar vem eller vad som gör något.
How tillsammans med andra ord
How kan stå ensamt, men bildar också uttryck med ett adjektiv, ett ord som beskriver en egenskap, eller ett adverb, ett ord som bland annat beskriver hur något sker. Då frågar du exempelvis efter ålder, längd, avstånd eller frekvens.
| Engelska | Svenska | Vad uttrycket används till |
|---|---|---|
| How old are you? | Hur gammal är du? | Ålder |
| How far is the station? | Hur långt är det till stationen? | Avstånd |
| How long does the journey take? | Hur lång tid tar resan? | Varaktighet |
| How often do you cook? | Hur ofta lagar du mat? | Hur ofta något händer |
| How fast can you run? | Hur fort kan du springa? | Hastighet |
| How much does it cost? | Hur mycket kostar det? | Pris |
| How many people are coming? | Hur många personer kommer? | Antal |
Håll ihop hela frågeuttrycket i början av frågan. I How often do you cook? hör how often ihop; do kommer först efter hela uttrycket. How much och how many behandlas närmare i den relaterade artikeln om val och mängd.
Exempel i sammanhang
Här finns frågor som passar på jobbet, under en resa och när du lär känna någon. Översättningarna visar hur man naturligt frågar på svenska, inte hur varje engelskt ord skulle översättas för sig.
| Engelska | Svenska | Att lägga märke till |
|---|---|---|
| What is your name? | Vad heter du? | Engelskan frågar efter namnet med is |
| Where do you live? | Var bor du? | Do behövs med live |
| How old are you? | Hur gammal är du? | Hela how old står först |
| Why are you late? | Varför är du sen? | Inget do med are |
| When does the meeting start? | När börjar mötet? | Start står i grundform efter does |
| What do you usually have for lunch? | Vad brukar du äta till lunch? | Do bygger frågan; have är huvudverbet |
| Who is your teacher? | Vem är din lärare? | Is används utan do |
| Who sent this message? | Vem skickade det här meddelandet? | Who är den som skickade |
| Who did you meet at the station? | Vem träffade du på stationen? | You är den som träffade någon |
| Where are you going? | Vart är du på väg? | Where kan motsvara vart |
| How do I get to the airport? | Hur tar jag mig till flygplatsen? | En fråga om väg eller färdsätt |
| What time does the shop close? | Hur dags stänger butiken? | What time frågar efter klockslaget |
| How often do you work from home? | Hur ofta arbetar du hemifrån? | En fråga om frekvens |
| Why did you leave early? | Varför gick du tidigt? | Did följs av leave, inte left |
| What can we bring? | Vad kan vi ta med oss? | Can står före we |
En kort fråga räcker ofta i ett samtal. Om någon säger I live in Malmö (Jag bor i Malmö), kan du följa upp med Where in Malmö? (Var i Malmö?). När sammanhanget redan är tydligt behöver du inte upprepa en hel mening.
Vanliga misstag
1. Att använda svensk ordföljd utan do
- Fel: Where you live?
- Rätt: Where do you live? – Var bor du?
- Förklaring: En vanlig direkt fråga med live behöver do. Det räcker inte att sätta where framför ett påstående.
2. Att böja huvudverbet efter does eller did
- Fel: When does she starts? och Why did he left?
- Rätt: When does she start? – När börjar hon? Why did he leave? – Varför gick han?
- Förklaring: Does bär nutidsböjningen och did anger dåtid. Huvudverbet står i grundform.
3. Att sätta do framför be eller can
- Fel: Why do you are tired? och What do you can see?
- Rätt: Why are you tired? – Varför är du trött? What can you see? – Vad kan du se?
- Förklaring: Flytta are eller can framför subjektet. Lägg inte till ett extra do.
4. Att blanda ihop vem som gör något med vem som berörs
- Fel: Who did send the email? som neutral fråga om avsändaren.
- Rätt: Who sent the email? – Vem skickade mejlet?
- Förklaring: Här är who subjekt. Did kan förekomma för särskild betoning, men behövs inte i den vanliga frågan. Jämför Who did you email? – Vem mejlade du? Där är you subjekt och frågan behöver did.
5. Att översätta svenska frågeuttryck ord för ord
- Fel: How is your name? när du vill veta vad någon heter.
- Rätt: What is your name? – Vad heter du?
- Förklaring: Lär dig uttrycket som en helhet. På samma sätt är What time is it? den vanliga motsvarigheten till ”Vad är klockan?”, inte en fråga med how.
6. Att behålla frågeordföljd i en inbäddad fråga
- Fel: Do you know where is the station?
- Rätt: Do you know where the station is? – Vet du var stationen ligger?
- Förklaring: Inuti den större frågan används subjekt före verb. Det liknar svenska ”var stationen ligger”, inte ”var ligger stationen”. Läs mer i fördjupningen nedan.
Att tänka på i samtal
What, which och svenska vilken
What betyder inte bara ”vad”. Det kan också stå framför ett substantiv, ett ord för exempelvis en sak eller en person: What music do you like? betyder ”Vilken musik tycker du om?”. Använd ofta what för ett öppet svar och which när det finns en avgränsad uppsättning alternativ. Which bus goes to the airport? betyder ”Vilken buss går till flygplatsen?”. Gränsen beror ibland på hur talaren ser på valmöjligheterna, inte bara på hur många alternativ som faktiskt finns.
Where täcker både var och vart
Svenskan kan skilja mellan plats och riktning med ”var” och ”vart”. Engelskan använder normalt where i båda fallen: Where is Anna? betyder ”Var är Anna?” och Where is Anna going? betyder ”Vart ska Anna?”. Verbet och sammanhanget visar skillnaden. Where are you going to? är också möjligt, men to behövs ofta inte här.
Tonen påverkar hur frågan uppfattas
Why are you late? (Varför är du sen?) är grammatiskt helt vanligt men kan låta anklagande beroende på situation och tonfall. En lugn röst och en vänlig inledning kan vara viktigare än en längre konstruktion. Could you tell me what happened? (Kan du berätta vad som hände?) kan passa bättre om du vill bjuda in till en förklaring.
Ett ensamt What? (Vad?) kan låta kort eller irriterat när du inte hör. Sorry, what did you say? (Ursäkta, vad sa du?) är ofta ett vänligare sätt att be någon upprepa sig. Korta svar är däremot naturliga när du redan har förstått frågan: på When does it start? (När börjar det?) kan du svara At nine (Klockan nio).
Fördjupning – när grunderna sitter
Du behöver inte använda allt här på A1-nivå. Avsnittet hjälper dig att förstå frågor som du kommer att möta senare.
Inbäddade och återgivna frågor
En inbäddad fråga är en fråga inuti en annan mening. Efter frågeordet används då normalt samma ordföljd som i ett påstående: subjekt före verb. Det extra do som bara bygger en direkt fråga försvinner.
| Engelska | Svenska | Förklaring |
|---|---|---|
| Where does she work? | Var arbetar hon? | Direkt fråga med does |
| Do you know where she works? | Vet du var hon arbetar? | Inbäddad fråga; works får tillbaka sin ändelse |
| Can you tell me when the train leaves? | Kan du säga när tåget går? | The train står före leaves |
| I wonder why he left. | Jag undrar varför han gick. | Hela meningen är ett påstående och får punkt |
Samma mönster används när du återger en fråga: She asked where I lived betyder ”Hon frågade var jag bodde”. Återgivning kan även påverka verbets tidsform. Det är en separat fråga att studera senare; den viktiga ordföljden här är where I lived, inte en direkt frågas ordföljd.
Prepositioner sist och formellt whom
En preposition är ett kort ord som visar en relation, till exempel ”med”, ”till” eller ”om”. I vardaglig engelska står den ofta sist i frågor: Who are you talking to? betyder ”Vem pratar du med?” och What are you looking for? betyder ”Vad letar du efter?”. Här liknar engelskan svenskan, så det finns ingen anledning att undvika den ordföljden.
I mycket formell stil kan du möta To whom are you speaking? (Vem talar du med?). Whom är en form av who som används när personen inte är subjekt. Den förekommer särskilt efter en preposition i formellt skriftspråk. Som nybörjare klarar du dig långt med who och prepositionen sist; använd inte whom för den som gör handlingen.
Ägande med whose
Whose betyder ”vems”: Whose keys are these? betyder ”Vems nycklar är det här?”. Blanda inte ihop det med who’s, som är en sammandragning av who is eller who has. Who’s at the door? betyder ”Vem är vid dörren?”. Apostrofen markerar alltså inte ägande i who’s.
När någon upprepar, betonar eller ifrågasätter
I en ekofråga, en fråga som upprepar något överraskande eller oklart, kan frågeordet stå kvar längre bak: You paid how much? betyder ungefär ”Du betalade hur mycket, sa du?”. Det är inte grundmönstret för att neutralt fråga om ett pris.
Även en subjektsfråga kan få betonat did: Who did call you? betyder ungefär ”Vem var det då som faktiskt ringde dig?”. Den formen kan till exempel användas när någon redan har sagt vem som inte ringde. Därför är regeln inte att did aldrig får stå efter who, utan att ett extra did normalt inte behövs i en neutral subjektsfråga.
En retorisk fråga ställs främst för att uttrycka en tanke, inte för att få ny information. Who knows? (Vem vet?) kan uttrycka osäkerhet, och Why not? (Varför inte?) kan vara ett positivt svar på ett förslag.
Två uttryck som kräver extra uppmärksamhet
How come används vardagligt för ”hur kommer det sig att”. Efter uttrycket står normalt subjektet före verbet: How come you’re here? betyder ”Hur kommer det sig att du är här?”. Använd inte samma omvända ordföljd som efter ett vanligt why.
What … for? kan fråga efter ett syfte: What is this button for? betyder ”Vad är den här knappen till för?”. Why frågar bredare efter en orsak eller ett syfte. De överlappar ibland, men what … for är särskilt användbart när du vill veta vad något ska användas till.
Öva på egen hand
- Välj upplysning före frågeord. Skriv sex korta svar om dig själv: namn, bostadsort, arbetstid, en person, en orsak och ett färdsätt. Formulera sedan en engelsk fråga till varje svar. Kontrollera först frågeordet och därefter om du behöver do, en form av be eller ett befintligt hjälpverb.
- Träna skillnaden mellan den som gör något och den som berörs. Utgå från Anna called Erik (Anna ringde Erik). Fråga efter Anna med Who called Erik? (Vem ringde Erik?) och efter Erik med Who did Anna call? (Vem ringde Anna?). Gör samma sak med tre andra enkla handlingar.
- Bygg en egen samling med how-uttryck. Skriv frågor om ålder, restid, avstånd och hur ofta något händer. Besvara dem högt med verkliga uppgifter. När frågorna känns säkra kan du bädda in en av dem efter Do you know … (Vet du …) och kontrollera att subjektet hamnar före verbet.
Relaterade begrepp
- Val och mängd med which, how much och how many – nästa steg när du vill välja mellan alternativ eller fråga om pris, mängd och antal.
- Retoriska stilmedel – en senare fördjupning om bland annat frågor som används för att påverka eller betona snarare än för att få svar.