C1

Nominala bisatser i engelskan

Nominal Clauses

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för engelska på Settemila Lingue.

I korthet

En nominal bisats är en bisats (en sats som ingår i en större mening) som fyller en funktion som ofta kan fyllas av ett substantiv, alltså ett ord för exempelvis en sak eller en idé. I I know what you mean – ”Jag förstår vad du menar” – är hela what you mean det som personen förstår. Sådana satser börjar ofta med that, whether eller ett frågeord och har normalt påståendeordföljd: I know where she lives, inte where does she live.

Översikt

Du använder redan samma grundidé på svenska: ”Jag vet att mötet är inställt”, ”Vad hon sa förvånade mig” och ”Frågan är om vi hinner”. Den markerade delen beskriver inte bara en sak med ett enstaka ord, utan uttrycker ett helt innehåll. I engelskan kallas sådana konstruktioner ofta nominal clauses eller noun clauses.

På C1-nivå handlar det inte främst om att lära sig ordet that. Målet är att kunna bygga längre resonemang utan att tappa kontrollen över ordföljd, betydelse och tyngd. Du behöver skilja ett påstående från en inbäddad fråga, välja mellan what och that och känna när det är naturligare att börja med it än med en lång bisats.

Benämningen ”nominal bisats” är ett praktiskt samlingsnamn. Alla konstruktioner som brukar tas upp här har inte exakt samma grammatiska uppbyggnad. Särskilt what she said kan beteckna antingen det hon sa eller svaret på frågan vad hon sa. Den skillnaden blir användbar längre fram i artikeln.

Så fungerar det

Vilken uppgift har bisatsen?

Tänk först på vilken plats bisatsen fyller i den större meningen. Ett subjekt är det som meningen säger något om. Ett objekt är här det som någon exempelvis vet, säger eller undersöker. Ett komplement är en del som kompletterar betydelsen, exempelvis efter be eller efter ett substantiv.

Funktion Engelska Svenska
Subjekt: vad är överraskande? That she remembered my name was surprising. Att hon kom ihåg mitt namn var överraskande.
Objekt: vad vet vi? We know that the figures are wrong. Vi vet att siffrorna är fel.
Komplement efter be: vad består problemet i? The problem is that nobody has a key. Problemet är att ingen har någon nyckel.
Komplement efter en preposition, ett relationsord som on It depends on what you want. Det beror på vad du vill.
Innehåll efter ett substantiv The fact that he lied is concerning. Det faktum att han ljög är oroande.

I den sista meningen är hela the fact that he lied subjekt. Själva that he lied anger innehållet i the fact. Det är alltså viktigt att inte kalla bara bisatsen för subjekt i just den konstruktionen.

Satser med that: innehållet i ett påstående

That motsvarar ofta svenskt ”att” när det följs av ett påstående:

  • She admitted that she had made a mistake. – Hon medgav att hon hade gjort ett misstag.
  • The difficulty is that we have very little time. – Svårigheten är att vi har väldigt lite tid.
  • I'm glad that you called. – Jag är glad att du ringde.

I det sista exemplet kompletterar bisatsen ett adjektiv, alltså ett egenskapsord: glad. Samma typ av innehållssats förekommer därför på fler platser än efter verb.

Efter många vanliga verb kan that utelämnas, särskilt i tal: I think you're right – ”Jag tror att du har rätt”. Det betyder inte att that alltid är överflödigt. När en that-sats står först som subjekt måste inledningen vara kvar:

  • That she refused surprised us. – Att hon tackade nej förvånade oss.

Börjar du i stället med She refused, läses det som ett självständigt påstående: ”Hon tackade nej”. Den avsedda meningsbyggnaden går förlorad.

Efter substantiv som fact, claim och idea är det ofta tydligast att behålla that: the claim that the system is secure – ”påståendet att systemet är säkert”. Alla sådana substantiv behandlas inte likadant i alla sammanhang; använd inte utelämning som en allmän regel här.

Frågeord: en fråga inuti en mening

En inbäddad fråga är en fråga som ingår som en del i en större mening. Engelskan använder bland annat what, who, which, where, when, why och how.

Engelska Svenska Vad frågeordet anger
I understand why she left. Jag förstår varför hon gick. Orsak
Please tell me where the documents are. Berätta var dokumenten finns. Plats
We haven't decided which route we should take. Vi har inte bestämt vilken väg vi ska ta. Val mellan alternativ
She explained how the system works. Hon förklarade hur systemet fungerar. Tillvägagångssätt

Bisatsen har inte direkt frågeordföljd. Jämför Where does she live? – ”Var bor hon?” – med Do you know where she lives? – ”Vet du var hon bor?” Hjälpverbet does, som används för att bilda den direkta frågan, försvinner. I bisatsen kommer she före lives.

Detta gäller också när hela meningen är en fråga. I Do you know where she lives? bildar Do you know huvudfrågan. Frågeformen ska inte upprepas inne i bisatsen.

När frågeordet självt är subjekt behövs inget ytterligare subjekt: I wonder who called – ”Jag undrar vem som ringde”. Svenskans ”som” i ”vem som ringde” ska inte återges med ett extra engelskt relativord.

Whether och if: svenska ”om”

När det gäller en ja-eller-nej-fråga används ofta whether eller if:

  • I don't know whether he'll come. – Jag vet inte om han kommer.
  • I don't know if he'll come. – Jag vet inte om han kommer.

Efter know, ask och wonder fungerar ofta båda. Whether gör alternativbetydelsen tydligare och passar särskilt bra i noggrant formulerad text. Det är dessutom det säkra valet i flera konstruktioner:

Konstruktion Engelska Svenska
Efter preposition We talked about whether we should move. Vi pratade om huruvida vi borde flytta.
Som subjekt först i meningen Whether she agrees is another matter. Om hon håller med är en annan sak.
Före to och verbets grundform I can't decide whether to accept. Jag kan inte bestämma mig för om jag ska tacka ja.
Direkt följt av or not Tell me whether or not you're coming. Säg om du kommer eller inte.

If kan däremot följas av ett senare or not: I don't know if she's coming or not – ”Jag vet inte om hon kommer eller inte”. Undvik alltså en för grov regel om att if och or not aldrig kan stå i samma sats.

Svenskt ”om” kan även ange ett villkor. Skillnaden syns i betydelsen:

  • I asked if he was free. – Jag frågade om han var ledig. Här återges en fråga.
  • I'll call him if I'm free. – Jag ringer honom om jag är ledig. Här anges villkoret för samtalet.

I en inbäddad fråga kan framtidsformen will användas: I don't know if she'll come tomorrow – ”Jag vet inte om hon kommer i morgon”. Regeln om att normalt undvika will efter villkors-if gäller inte automatiskt här.

What eller that?

En användbar kontrollfråga är: har satsen redan alla delar som behövs?

  • I know that you ordered lunch. – Jag vet att du beställde lunch.
  • I know what you ordered. – Jag vet vad du beställde.

I första meningen är you ordered lunch ett fullständigt påstående. That binder in hela innehållet. I den andra fyller what själv en plats: det anger det som beställdes. Därför kan du inte byta till that och behålla samma betydelse.

I What he said was true – ”Det han sa var sant” – betyder what he said ungefär ”det som han sa”. What behöver då inget föregående substantiv. Jämför the words that he said – ”orden som han sa” – där that anknyter till the words. Skriv inte the words what he said i standardspråk.

Svensk och engelsk bisatsordföljd

Svenskan kan hjälpa dig att undvika frågeordföljd: ”Jag vet var hon bor” liknar I know where she lives. Men svenskans regel om placeringen av ”inte” kan samtidigt vilseleda.

  • She said that she hadn't seen the message. – Hon sa att hon inte hade sett meddelandet.

På svenska står ”inte” före ”hade” i bisatsen. I engelskan står not efter hjälpverbet had, ofta sammandraget till hadn't. En engelsk bisats får alltså inte svensk ordföljd bara för att båda är bisatser.

Exempel i sammanhang

Här följer tolv exempel där bisatsen används för att beskriva innehåll, efterfråga information eller lyfta fram det viktiga.

Engelska Svenska Kommentar
What matters is your health. Det viktiga är din hälsa. Hela inledningen är subjekt.
I don't know whether he'll come. Jag vet inte om han kommer. Inbäddad ja-eller-nej-fråga.
The fact that he lied is concerning. Det faktum att han ljög är oroande. Bisatsen anger innehållet i ett faktum.
It depends on what you want. Det beror på vad du vill. Bisatsen följer efter on.
That nobody checked the figures is worrying. Att ingen kontrollerade siffrorna är oroande. Inledande that behövs.
It's clear that we need more time. Det är tydligt att vi behöver mer tid. It ger en lättare inledning.
The question is whether the repairs are worth the cost. Frågan är om reparationerna är värda kostnaden. Två möjliga svar ställs mot varandra.
Could you explain why my application was rejected? Kan du förklara varför min ansökan avslogs? Påståendeordföljd inne i frågan.
I didn't hear who called. Jag hörde inte vem som ringde. Who är bisatsens subjekt.
We need to find out how much the tickets cost. Vi behöver ta reda på hur mycket biljetterna kostar. Hela how much inleder frågan.
What she offered was a practical solution. Det hon erbjöd var en praktisk lösning. What betyder ungefär ”det som”.
We haven't agreed on whether to publish the results. Vi har inte kommit överens om huruvida vi ska publicera resultaten. Whether efter preposition och före to.

Vanliga misstag

1. Frågeordföljd inne i bisatsen

  • Fel: Can you tell me where is the station?
  • Rätt: Can you tell me where the station is?
  • Betydelse: Kan du säga var stationen ligger?

Huvudfrågan finns redan i Can you tell me. Inne i bisatsen står subjektet the station före verbet is.

2. Svensk placering av ”inte”

  • Fel: I know that she not has replied.
  • Rätt: I know that she has not replied.
  • Betydelse: Jag vet att hon inte har svarat.

Engelskans not står efter hjälpverbet has, även i bisatsen. I vanlig text och tal är hasn't replied också naturligt.

3. That där betydelsen kräver what

  • Fel: That he said was true.
  • Rätt: What he said was true.
  • Betydelse: Det han sa var sant.

Här behöver vi uttrycka ”det som han sa”. Om du i stället menar ”Att han sa det var sant” krävs ett annat innehåll: That he said it was true. Det är en grammatisk men helt annan mening.

4. If efter preposition

  • Fel: It depends on if we can get tickets.
  • Rätt: It depends on whether we can get tickets.
  • Betydelse: Det beror på om vi kan få biljetter.

I vårdat standardspråk väljer du whether direkt efter en preposition. Överför inte svenskans fullt naturliga ”på om” ord för ord.

5. Ett extra ord för svenskans ”som”

  • Fel: I don't know who that called.
  • Rätt: I don't know who called.
  • Betydelse: Jag vet inte vem som ringde.

Who fyller redan subjektets plats. Engelskan behöver inget extra ord som motsvarar svenskans ”som” här.

6. Ett extra subjekt efter en lång inledning

  • Fel: What she suggested it makes sense.
  • Rätt: What she suggested makes sense.
  • Betydelse: Det hon föreslog är vettigt.

Hela what she suggested är redan subjekt. Lägg inte till it bara för att subjektet består av flera ord.

Att tänka på i tal och skrift

Låt tung information komma senare

That the company ignored the warnings is troubling – ”Att företaget ignorerade varningarna är bekymmersamt” – är korrekt, men inledningen är ganska tung. Ofta är det naturligare att säga It is troubling that the company ignored the warnings, med samma grundbetydelse.

Detta kallas extraposition: en tung sats placeras senare och ett formellt subjekt, it, fyller subjektets plats i början. Svenska ”Det är bekymmersamt att …” ger en bra jämförelse. Använd däremot inte mönstret som en mekanisk regel för alla what-satser: What she said upset me – ”Det hon sa gjorde mig upprörd” – är redan en naturlig mening.

Behåll that när det hjälper läsaren

I ett kort yttrande som I think you're right – ”Jag tror att du har rätt” – behövs sällan that. I längre resonemang markerar ordet var nästa innehåll börjar. Det är särskilt värdefullt när flera satser samordnas eller när läsaren annars kan feltolka början.

Uttrycket the fact that framställer innehållet som ett faktum, medan the claim that presenterar det som ett påstående. Jämför the fact that the figures changed – ”det faktum att siffrorna ändrades” – och the claim that the figures changed – ”påståendet att siffrorna ändrades”. Valet påverkar vad du själv verkar ta ställning till.

Skiljetecken följer meningens helhet

I wonder where she is. betyder ”Jag undrar var hon är” och skrivs normalt med punkt: den inbäddade frågan gör inte hela meningen till en direkt fråga. Däremot får Do you know where she is? – ”Vet du var hon är?” – frågetecken.

Sätt inte heller rutinmässigt komma mellan en subjektsbisats och dess verb: What we need is more time – ”Det vi behöver är mer tid”. Den långa inledningen är fortfarande subjekt, inte en fristående kommentar.

Fördjupning

Frågeinnehåll eller ”det som”?

Samma what-sats kan användas på olika sätt:

  • I asked what she had written. – Jag frågade vad hon hade skrivit.
  • I kept what she had written. – Jag behöll det hon hade skrivit.

I det första exemplet vill någon få svar på en fråga. I det andra syftar bisatsen på något, här en skriven text. Den senare konstruktionen kallas en fri relativsats: en beskrivande sats utan ett separat föregående substantiv. Skillnaden förklarar varför nominala bisatser och relativsatser delvis möts i det här området.

Jämför också:

  • The news that she had resigned shocked us. – Nyheten att hon hade avgått chockade oss.
  • The news that she shared shocked us. – Nyheten som hon delade med sig av chockade oss.

I första meningen anger bisatsen nyhetens innehåll: she had resigned är ett fullständigt påstående. I andra beskriver bisatsen vilken nyhet det gäller, och that fyller platsen för det hon delade med sig av. Det är en vanlig relativsats.

Framhävning med what

Mönstret what + sats + be + det viktiga låter dig styra uppmärksamheten:

  • What I need is a quiet evening. – Det jag behöver är en lugn kväll.
  • What surprised me was her honesty. – Det som förvånade mig var hennes ärlighet.

Det kallas ibland en pseudoklyvning, alltså en konstruktion där budskapet delas upp för att lyfta fram en viss del. Den är användbar både i samtal och i argumenterande text. När handlingen framhävs efter do kan verbets grundform stå utan to: What we did was cancel the booking – ”Det vi gjorde var att avboka”. Formen med to cancel förekommer också.

Förkortade frågor med to

Efter exempelvis decide, know och explain kan vissa frågor förkortas med en infinitiv, verbets grundform, efter to:

  • We discussed what to do next. – Vi diskuterade vad vi skulle göra härnäst.
  • She showed me how to change the password. – Hon visade mig hur man byter lösenord.
  • I haven't decided whether to stay. – Jag har inte bestämt om jag ska stanna.

Vem som ska göra något framgår då av sammanhanget. Förkortningen är inte fri: använd inte if to stay, och anta inte att alla frågeord fungerar likadant. Vanliga inlärningsmönster är what to do, how to proceed och whether to accept – ”vad man ska göra”, ”hur man ska gå vidare” och ”om man ska tacka ja”.

Tid, rekommendationer och verbform

En nominal bisats har inte någon enda obligatorisk tidsform. Vid återgivning efter ett verb i dåtid sker ofta en tidsförskjutning: She said that she was tired – ”Hon sa att hon var trött”. Om innehållet fortfarande gäller kan nutidsformen ibland behållas: She said that the office is closed on Fridays – ”Hon sa att kontoret är stängt på fredagar”. Sammanhanget avgör vad talaren vill framhäva.

Efter ord som uttrycker krav eller rekommendationer finns också en särskild grundform, ibland kallad mandativ konjunktiv: They insisted that he be present – ”De krävde att han skulle vara närvarande”. Här står be, inte is. Särskilt i brittisk engelska är även They insisted that he should be present vanligt med samma kravbetydelse. Jämför They insisted that he was present – ”De vidhöll att han var närvarande” – som i stället återger ett påstående om vad som var sant.

Så kan du öva

  1. Bygg tre meningar av samma innehåll. Utgå från The train is delayed – ”Tåget är försenat”. Skriv sedan I know that the train is delayed – ”Jag vet att tåget är försenat”, The problem is that the train is delayed – ”Problemet är att tåget är försenat” och It's annoying that the train is delayed – ”Det är irriterande att tåget är försenat”. Lägg märke till att innehållet är detsamma men får olika uppgifter.
  2. Gör om direkta frågor. Börja med Where did she put the keys? – ”Var lade hon nycklarna?” Skriv I don't know where she put the keys – ”Jag vet inte var hon lade nycklarna”. Kontrollera att frågehjälpverbet försvinner och att du inte flyttar verbet framför subjektet.
  3. Kontrollera dina svenska riskord. Markera ”att”, ”vad”, ”om”, ”inte” och ”vem som” i fem egna svenska meningar. Skriv dem på engelska och motivera varje val: behövs that eller what, passar whether bättre än if, och har not hamnat efter hjälpverbet?

Relaterade begrepp

Förkunskapskrav

Relativsatser i engelskan: where, when och whoseB1

Fler C1-begrepp